Till korinthierna: Första brevet1
1Från Paulus, kallad till Kristi Jesu apostel genom Guds vilja, och brodern Sosthenes.2Till Guds församling som är i Korinth, helgade i Kristus Jesus, kallade att vara heliga, med alla dem som åkallar vår Herre Jesu Kristi namn på varje plats, deras och vår:3Nåd åt er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus. Tacksägelse för korinthierna4Jag tackar alltid min Gud för er, för Guds nåd som har getts er i Kristus Jesus:5att ni med allt har berikats i honom, med allt av ord och all kunskap,6liksom Kristi vittnesbörd har blivit befäst bland er7så att ni inte saknar någon nådegåva medan ni väntar på uppenbarelsen av vår Herre Jesus Kristus,8som också ska befästa er fram till slutet som oförvitliga på vår Herre Jesu Kristi dag.9Trofast är Gud, genom vilken ni har kallats till gemenskap med hans Son Jesus Kristus, vår Herre. Schismer i församlingen10Men jag uppmanar er, syskon, genom vår Herre Jesu Kristi namn att ni alla ska säga detsamma och det inte ska finnas schismer bland er, utan att ni är förfärdigade i samma sinne och i samma mening.11För det har tydliggjorts för mig om er, mina syskon, av dem från Chloe att det finns osämjor bland er.12Och jag menar detta att var och en av er säger: ”Jag hör till Paulus”, och: ”Jag till Apollos”, och: ”Jag till Kefas”, och: ”Jag till Kristus”.13Har Kristus blivit delad? Inte blev Paulus korsfäst för er? Eller var det in i Paulus namn ni blev döpta?14Jag tackar [Gud] för att jag inte har döpt någon av er utom Crispus och Gaius, 15så att ingen säger att det var in i mitt namn ni blev döpta.16Men jag döpte också Stefanas hus. I övrigt vet jag inte om det är någon annan jag har döpt.17För Kristus har inte sänt mig att döpa, utan evangelisera – inte med vishet i ord, så att inte Kristi kors blir tomt. Kristus är Guds vishet18För ordet om korset är för dem som går förlorade en dårskap, men för oss som blir frälsta är det Guds kraft.19 För det är skrivet:Jag ska förgöra de visas vishet,och de förståndigas förstånd ska jag annullera.20Var är den vise? Var är den skriftlärde? Var är denna eons debattör? Har inte Gud dårat världens vishet?21För då nu världen i Guds vishet inte lärde känna Gud genom visheten, behagade Gud att genom förkunnelsens dårskap frälsa dem som tror.22Då nu både judar begär tecken och greker söker vishet,23förkunnar vi dock Kristus korsfäst – för judar en skandal och för folkslag en dårskap,24men för de kallade, både judar och greker, Kristus som Guds kraft och Guds vishet.25För Guds dårskap är visare än människorna, och Guds svaghet starkare än människorna.26För se på er kallelse, syskon: att inte många var visa efter köttet, inte många mäktiga, inte många förnäma.27Nej, det som är dåraktigt i världen utvalde Gud för att skämma de visa. Och det som är svagt i världen utvalde Gud för att skämma det starka.28Och det som är simpelt i världen och det som är föraktat utvalde Gud, det som inte finns, för att upphäva det som finns,29så att inget kött ska vara stolt inför Gud.30Men av honom är ni i Kristus Jesus, som har blivit vishet för oss från Gud, och rättfärdighet och helgelse och återlösning,31 för att så som det är skrivet: Den som är stolt ska vara stolt i Herren. Guds vishets mysterium1Och när jag kom till er, syskon, kom jag inte med överhet i ord eller vishet när jag predikade för er Guds mysterium .2För jag bestämde mig för att inte veta något bland er utom Jesus Kristus och honom korsfäst.3Och det var med svaghet och med fruktan och med mycket darran jag kom till er.4Och mitt ord och min förkunnelse kom inte med övertygande [ord] av vishet, utan med bevisning av Ande och kraft,5för att er tro inte ska vara på människors vishet utan på Guds kraft.6Men vishet talar vi bland de fullvuxna, dock en vishet som inte är av denna eon eller av denna eons furstar som upphävs.7Nej, vi talar Guds vishet i ett mysterium, den förborgade som Gud har förutbestämt före eonerna till vår härlighet,8som ingen av denna eons furstar har känt. För om de hade känt, hade de inte korsfäst härlighetens Herre.9Men så som det är skrivet:Vad öga inte sett och öra inte hörtoch på människohjärta inte kommit upp,vad Gud har berett åt dem som älskar honom. 10Och för oss har Gud uppenbarat det genom Anden. För Anden utforskar allt, även djupen hos Gud.11För vem av människor vet vad som hör till människan, utom människans ande i honom? Så även det som hör till Gud: ingen har lärt känna det utom Guds Ande.12Men vi har inte fått världens ande utan Anden från Gud, för att vi ska veta vad som av Gud är oss skänkt.13Detta talar vi också, inte med ord lärda av mänsklig vishet utan med ord lärda av Ande, när vi för andliga uttyder andliga ting.14Men en själisk människa välkomnar inte det som hör till Guds Ande. För det är dårskap för honom, och han kan inte förstå det eftersom det bedöms andligt.15Men den andlige bedömer allt. Själv bedöms han dock av ingen.16 För vem har lärt känna Herrens sinne och ska lägga ihop det för honom? Men vi har Kristi sinne. Guds medarbetare1Och jag, syskon, kunde inte tala till er som till andliga utan som till människor av kött, som till småbarn i Kristus.2Mjölk gav jag er att dricka, inte mat. För ännu kunde ni inte ta in. Men inte heller ens nu kan ni det,3för ni är fortfarande köttsliga. För där det bland er finns rivalitet och osämja, är ni inte köttsliga och vandrar på människans vis?4För när en säger: ”Jag hör till Paulus”, och en annan: ”Jag till Apollos”, är ni inte bara människor?5Vad är då Apollos? Och vad är Paulus? Tjänare genom vilka ni kom till tro. Och åt var och en såsom Herren har gett:6jag planterade, Apollos vattnade. Men Gud fick det att växa.7Alltså är varken den som planterar eller den som vattnar något, utan den som får det att växa: Gud.8Men den som planterar och den som vattnar är ett. Och var och en ska få sin egen lön efter sin egen möda.9För vi är Guds medarbetare. Ni är Guds odling, Guds byggnad.10Efter den Guds nåd som getts mig har jag som en vis byggmästare lagt en grund, och en annan bygger på. Men var och en ska se upp hur han bygger på.11För en annan grund kan ingen lägga än den som ligger, som är Jesus Kristus.12Men om någon bygger på den grunden med guld, silver, ädla stenar – trä, gräs, halm,13ska vars och ens verk bli uppenbart. För den dagen ska tydliggöra det, för den uppenbaras i eld. Och vars och ens verk, hurdant det är, [det] ska elden avgöra.14Om någons verk består som han har påbyggt, ska han få lön.15Om någons verk bränns upp, ska han gå miste. Men själv ska han bli frälst, dock så som genom eld.16Vet ni inte att ni är Guds tempelbyggnad och Guds Ande bor i er?17Om någon fördärvar Guds tempelbyggnad ska Gud fördärva denne. För Guds tempelbyggnad är helig. Dessa är ni.18Ingen ska grundlura sig själv. Om någon tycker sig vara vis bland er i denna eon, ska han bli en dåre för att bli vis.19 För denna världs vishet är dårskap inför Gud. För det är skrivet: Han greppar de visa i deras slughet,20 och åter: Herren känner de visas funderingar, att de är fåfängliga.21Därför ska ingen stoltsera över människor. För allt är ert,22om så Paulus eller Apollos eller Kefas, eller värld eller liv och död, eller innevarande eller kommande. Allt tillhör er,23och ni Kristus, och Kristus Gud. Aposteln som förebild1Så ska en människa räkna oss: som Kristi undertjänare och förvaltare av Guds mysterier.2Här söks för övrigt bland förvaltarna att någon befinns trogen.3Men för mig är det till det minsta att jag blir bedömd av er, eller av en mänsklig dag. Nej, inte ens mig själv bedömer jag.4För inget vet jag med mig. Men med detta är jag inte rättfärdigförklarad, utan den som bedömer mig är Herren.5Därför ska ni inte i förtid döma något förrän Herren kommer. Han ska också lysa upp det som är dolt i mörkret och låta hjärtans planer framträda. Och då ska lovordet komma till var och en från Gud.6Men detta, syskon, har jag omformat på mig själv och Apollos för er skull, för att ni genom oss ska lära er detta med ”inte utöver det som är skrivet” så att ni inte blir uppblåsta, en över den ene mot den andre.7För vem skiljer ut dig? Och vad har du som du inte har fått? Men om du också har fått det, varför stoltserar du som om du inte hade fått?8Redan är ni belåtna, redan är ni rika. Utan oss har ni börjat regera. Och o att ni faktiskt hade regerat, så att också vi med er fick regera!9För jag tänker mig att Gud har utpekat oss apostlar som de sista, som dödsdömda. Att vi har blivit ett skådespel för världen, både för änglar och för människor.10Vi är dårar för Kristus, men ni är kloka i Kristus. Vi är svaga men ni är starka. Ni är härliga men vi är ohedrade.11Ända till den nuvarande stunden både hungrar vi och törstar, och vi är oklädda och påpucklade och hemlösa12och sliter och arbetar med våra egna händer. Hånade välsignar vi. Förföljda står vi ut.13Vanryktade uppmuntrar vi. Som världens avskräde har vi blivit, allas avskrap fram till nu.14Inte för att genera er skriver jag detta, utan som för att förmana mina älskade barn.15För även om ni skulle ha myriader uppfostrare i Kristus, dock inte många fäder. För i Kristus Jesus har jag genom evangeliet avlat er.16Jag uppmanar er därför: bli imitatörer av mig.17Därför har jag skickat er Timotheos som är mitt älskade och trogna barn i Herren, som ska påminna er om mina vägar i Kristus [Jesus], så som jag överallt i varje församling lär ut.18Men som att jag inte kommer till er har några blivit uppblåsta.19Men jag ska komma fort till er, om Herren vill, och lära känna inte ordet hos de uppblåsta utan kraften.20För det är inte i ord Guds rike består, utan i kraft.21Vad vill ni? Är det med spö jag ska komma till er, eller med kärlek och ande av mildhet? Otukt i församlingen1Faktiskt hörs det bland er om otukt, och sådan otukt som inte ens finns bland folkslagen: att någon har faderns hustru.2Och ni är uppblåsta och har inte snarare sörjt, så att den tas bort ur er mitt som har begått denna gärning.3För jag som är iväg till kroppen men där i anden har redan, som att jag var där, dömt den som så har utfört detta,4i [vår ] Herre Jesu Kristi namn, med er och min ande samlade med vår Herre Jesu makt:5att överlämna en sådan åt Satan till köttets undergång, för att anden ska bli frälst på Herrens dag.6Den är inte bra, er stolthet. Vet ni inte att en liten surdeg syrar hela degen?7Rensa ut den gamla surdegen så att ni är en ny deg, liksom ni är osyrade. För även vårt påskalamm har blivit slaktoffrat: Kristus.8Låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg eller med surdeg av ondska och elakhet, utan med osyrat bröd av ärlighet och sanning.9Jag skrev till er i brevet att inte beblanda er med otuktiga –10inte alls denna världs otuktiga eller giriga och roffare eller avgudadyrkare. Annars borde ni då ha gått ut ur världen.11Men nu har jag skrivit till er att inte beblanda er om någon som benämner sig broder är otuktig eller girig eller avgudadyrkare eller hånare eller drinkare eller roffare, och med en sådan inte ens äta.12För vad rör det mig att döma dem som är utanför? Är det inte dem därinne ni dömer?13 Men dem som är utanför ska Gud döma. Lyft ut den onde från er själva. Rättssaker mellan kristna1Vågar någon av er som har ett ärende mot den andre gå till rätta inför de orättfärdiga, och inte inför de heliga?2Eller vet ni inte att de heliga ska döma världen? Och om det är genom er världen döms, är ni ovärdiga de ringaste rättssaker?3Vet ni inte att änglar ska vi döma? Då inte vardagslivets ting?4När det nu är vardagslivets rättssaker ni har: dem som föraktas hos församlingen, dessa sätter ni till domare.5Till genans för er säger jag det. Så det finns inte bland er någon vis som ska kunna göra åtskillnad mellan sin broder?6Nej, broder går till rätta med broder, och detta inför otroende.7Redan är det [nu ] faktiskt ett nederlag för er att ni har domar med varann. Varför inte hellre lida orätt? Varför inte hellre bli berövad?8Nej, ni gör orätt och berövar, och detta mot syskon!9Eller vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Förvilla er inte. Varken otuktiga eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare eller mjuka eller manliggare10eller tjuvar eller giriga, inga drinkare, inga hånare, inga roffare ska få ärva Guds rike.11Och detta var några av er. Men ni har badat av er, men ni har helgats, men ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande. Andens tempel12Allt är för mig tillåtet – men inte allt gagnar. Allt är för mig tillåtet – men jag ska inte hamna under auktoritet av något .13Matämnena för buken och buken för matämnena – men Gud ska upphäva både denna och dessa. Men kroppen är inte för otukt utan för Herren, och Herren för kroppen.14Och Gud har både uppväckt Herren och ska uppväcka oss genom sin makt.15Vet ni inte att era kroppar är Kristi lemmar? Ska jag då ta Kristi lemmar och göra till en skökas lemmar? Får inte ske!16 [Eller ] vet ni inte att den som ansluter sig till skökan är en enda kropp? För de två, säger han, ska bli till ett kött.17Men den som ansluter sig till Herren är en enda ande.18Fly otukten! Varje försyndelse som en människa gör är utom kroppen, men den som begår otukt syndar mot den egna kroppen.19Eller vet ni inte att er kropp är en tempelbyggnad för den heliga Anden i er, som ni har från Gud? Och ni är inte era egna,20för ni har blivit köpta för ett värde. Ära nu Gud med er kropp. Äktenskapligt samliv1Men om det ni skrev: Det är bra för en man att inte röra en kvinna.2Men på grund av otuktigheterna ska var och en ha sin egen hustru, och varje kvinna ska ha den egna mannen.3Till hustrun ska mannen infria skyldigheten, och likaså även hustrun till mannen.4Hustrun har inte auktoritet över sin egen kropp, utan det har mannen. Och likaså har även mannen inte auktoritet över sin egen kropp, utan det har hustrun.5Beröva inte varandra. Utom möjligen utifrån samstämmighet för en tid, för att vara lediga för bönen och sedan åter vara tillsammans, så att inte Satan frestar er på grund av er obehärskning.6Men detta säger jag som en eftergift, inte som en order.7Jag vill dock att alla människor ska vara såsom också jag. Men var och en har en egen nådegåva från Gud: den ene så, den andre så.8Men jag säger till de ogifta och till änkorna: det är bra för dem om de förblir såsom också jag.9Men om de inte behärskar sig ska de gifta sig. För det är bättre att gifta sig än att glöda. Om skilsmässa10Men de gifta instruerar jag, inte jag utan Herren: en kvinna ska inte skilja sig från sin man –11men om hon också skiljer sig, ska hon förbli ogift eller försonas med mannen – och en man ska inte lämna sin hustru.12Men till de övriga säger jag, inte Herren: om en broder har en hustru som är otroende, och hon samtycker till att bo med honom, ska han inte lämna henne.13Och en kvinna, om hon har en man som är otroende och denne samtycker till att bo med henne, ska hon inte lämna mannen.14För den otroende mannen har helgats i hustrun, och den otroende hustrun har helgats i brodern. Annars är då era barn orena, men nu är de heliga.15Men om den otroende skiljer sig, må han skilja sig. Brodern eller systern är inte förslavad i sådana fall. Och i frid har Gud kallat er.16För vad vet du, hustru, om du kommer att frälsa mannen? Eller vad vet du, man, om du kommer att frälsa hustrun? Bli kvar i kallelsen17Utan åt var och en såsom Herren har tilldelat, var och en såsom Gud har kallat, så ska han vandra. Och så förordnar jag i alla församlingarna.18Blev någon kallad som omskuren? Han ska inte dra över förhuden. Har någon blivit kallad med förhud? Han ska inte omskära sig.19Omskärelsen är ingenting och förhuden är ingenting, men det är hållande av Guds bud.20Var och en ska i kallelsen i vilken han blev kallad, i denna ska han bli kvar.21Blev du kallad som fasttjänare? Det ska inte bry dig. Men om du även kan bli fri, använd hellre möjligheten.22För den som i Herren har blivit kallad som fasttjänare är Herrens frigivne. Likaså, den frie som har blivit kallad är Kristi fasttjänare.23För ett värde har ni blivit köpta. Bli inte fasttjänare under människor.24Var och en ska i det han blev kallad, syskon, i detta ska han förbli inför Gud. Gift eller ogift25Men om jungfrurna har jag ingen order från Herren. Men min mening ger jag, som en som fått barmhärtighet av Herren att vara betrodd.26Jag antar nu att det är bra, på grund av det innevarande nödtvånget, att det är bra för en människa att vara så.27Är du bunden vid hustru? Sök inte lösning. Är du löst från hustru? Sök inte hustru.28Men även om du gifter dig har du inte syndat. Och om jungfrun gifter sig har hon inte syndat. Men nöd i köttet kommer sådana att ha, och jag skonar er gärna.29Men detta säger jag, syskon: Tiden är sammandragen. Framöver att även de som har hustrur ska vara som att de inte har,30och de som gråter som att de inte gråter, och de som gläder sig som att de inte gläder sig, och de som köper som att de inte behåller,31och de som använder världen som att de inte begagnar . För den yttre formen av denna värld drar förbi,32och jag vill att ni ska vara obekymrade.
Den ogifte bekymrar sig om Herrens ting, hur han ska behaga Herren.33Men den som har gift sig bekymrar sig om världens ting, hur han ska behaga hustrun,34och han är delad. Och den ogifta kvinnan och jungfrun bekymrar sig om Herrens ting, att vara helig till både kroppen och anden. Men hon som har gift sig bekymrar sig om världens ting, hur hon ska behaga mannen.35Och detta säger jag för ert eget gagn. Inte för att lägga på er en rännsnara, utan för det som är anständigt och välassisterande för Herren utan distraktion.36Men om någon antar sig agera oanständigt mot sin jungfru, om hon är över sin topp och så bör ske, ska han göra det han vill. Han syndar inte. De må gifta sig.37Men den som står i sitt hjärta grundfast och inte har nödtvång, utan har frihet kring sin egen vilja och har bestämt detta i sitt eget hjärta, att bevara sin egen jungfru, kommer att göra något bra.38Alltså: både att den som gifter bort sin egen jungfru gör något bra, och att den som inte gifter bort kommer att göra något bättre.39En hustru är bunden så lång tid hennes man lever. Men om mannen insomnar är hon fri att gifta sig med vem hon vill, bara i Herren.40Men saligare är hon om hon så förblir, enligt min mening. Och jag tänker mig att även jag har Guds Ande. Avgudaoffrad mat1Men om det avgudaoffrade vet vi att vi alla har kunskap. Kunskapen blåser upp, men kärleken bygger upp.2Om någon tänker sig ha förstått något, har han ännu inte förstått så som han bör förstå.3Men om någon älskar Gud har denne blivit känd av honom.4Om ätandet av det avgudaoffrade vet vi alltså att ingen avgud finns i världen, och att ingen Gud finns utom en.5För även om det finns så kallade gudar, om så i himmel eller på jord – såsom det finns många gudar och många herrar –6finns det dock för oss en enda Gud, Fadern från vilken allting är och vi för honom, och en enda Herre, Jesus Kristus genom vilken allting är och vi genom honom.7Men inte i alla finns den kunskapen. Och några äter av sedvänjan med avguden fram till nu maten som avgudaoffrad, och deras samvete som är svagt blir besudlat.8Men mat kommer inte att ställa fram oss inför Gud. Och om vi inte äter kommer vi inte till korta, och om vi äter har vi inget som är mer.9Men se till så att inte denna er rättighet blir till anstöt för de svaga.10För om någon ser dig som har kunskap ligga till bords i ett avgudatempel, blir inte samvetet hos honom som är svag uppbyggt till att äta det avgudaoffrade?11Den svage går då förlorad genom din kunskap, brodern för vilken Kristus har dött.12När ni så syndar mot syskonen och slår deras svaga samvete är det mot Kristus ni syndar.13Därför: om mat skandaliserar min broder ska jag aldrig äta kött till eonen, för att inte skandalisera min broder. Apostelns rättigheter1Är jag inte fri? Är jag inte apostel? Har jag inte sett Jesus vår Herre? Är inte ni mitt verk i Herren?2Om jag för andra inte är apostel, är jag det dock för er. För sigillet på mitt apostolat är ni i Herren.3Mitt försvar inför dem som bedömer mig är detta:4Har inte vi rättighet att äta och dricka?5Har inte vi rättighet att dra omkring med en syster som hustru, såsom även de övriga apostlarna och Herrens bröder och Kefas?6Eller är det bara jag och Barnabas som inte har rättighet att inte arbeta?7Vem är någonsin soldat på egen sold? Vem planterar en vingård och äter inte dess frukt? Eller vem vallar en hjord och äter inte av hjordens mjölk?8Inte är det på en människas vis jag talar detta? Eller säger inte även lagen detta?9 För i Mose lag är det skrivet: Du ska inte binda för munnen på en oxe som tröskar. Inte är det oxarna Gud bryr sig om?10Eller visst är det för oss han säger det? Det är ju för oss det blev skrivet att den som plöjer bör plöja i hopp, och den som tröskar i hopp om att få del.11Om vi för er har sått det andliga, är det för stort om vi från er ska skörda det köttsliga?12Om andra har del i rättigheten till ert, inte vi desto mer? Men vi har inte använt denna rättighet. Nej, allt tål vi, för att inte sätta hinder för Kristi evangelium.13Vet ni inte att de som arbetar med det sakrala äter [det som kommer] från templet? De som assisterar vid altaret är med och har del i altaret.14Så har också Herren förordnat för dem som predikar evangeliet att leva av evangeliet.15Men jag har inte använt något av detta. Och jag har inte skrivit detta för att så ska ske hos mig. För det är bra för mig att hellre dö än att – min stolthet ska ingen göra tom.16För om jag evangeliserar, är det för mig ingen stolthet. För ett nödtvång åligger mig, för det är ve mig om jag inte evangeliserar!17För om jag frivilligt sysslar med detta har jag lön. Men om ofrivilligt, är det ett förvaltarskap jag blivit anförtrodd.18Vad är då min lön? Att jag när jag evangeliserar får lägga fram evangeliet kostnadsfritt, så att jag inte begagnar min rättighet i evangeliet. Allt för evangeliet19För jag är fri från alla, men har gjort mig själv till fasttjänare för alla för att vinna desto fler.20Och jag har för judarna blivit som en jude för att vinna judar. För dem under lag som en under lag, men är själv inte under lag, för att vinna dem under lag.21För de laglösa som en laglös, men är inte laglös hos Gud utan inomlaglig hos Kristus, för att vinna de laglösa.22Jag har för de svaga blivit svag för att vinna de svaga. För alla har jag blivit allt, för att alls frälsa några.23Och allt gör jag för evangeliet, för att bli samdelaktig i det.24Vet ni inte att de som springer på arenan alla springer, men en får priset? Spring så att ni griper det.25Men var och en som kämpar behärskar sig i allt: dessa nu för att få en förgänglig krans, men vi en oförgänglig.26Jag springer därför som så att målet inte är otydligt. Jag boxas som så att jag inte pryglar luften.27Nej, jag slår min kropp blå under ögat och gör den till fasttjänare, så att jag inte ska ha predikat för andra och själv bli oduglig. Varnande exempel1För jag vill inte att ni ska vara ovetande, syskon, att våra fäder var alla under molnet och gick alla genom havet,2och alla döptes de in i Mose i molnet och havet.3Och alla åt de samma andliga mat,4och alla drack de samma andliga dryck. För de drack ur en andlig klippa som följde efter, och klippan var Kristus.5Men i de flesta av dem fann inte Gud behag, för de ströddes ut i ödemarken.6Och detta har blivit varnande förebilder för oss, för att vi inte ska vara begärare efter ont, så som också dessa hade begär.7 Inte heller ska ni bli avgudadyrkare så som några av dem, såsom det är skrivet: Folket satte sig för att äta och dricka, och stod upp för att leka.8Inte heller ska vi begå otukt så som några av dem begick otukt, och på en enda dag föll tjugotretusen.9Inte heller ska vi pröva ut Kristus, så som några av dem prövade och av ormarna förgjordes. 10Inte heller ska ni muttra, så som några av dem muttrade och förgjordes av utrotaren.11Och detta har förebildligt inträffat för dessa, och det skrevs ner till förmaning för oss till vilka eonernas slut har nått fram.12Därför ska den som tycker sig stå se till att han inte faller.13Ingen prövning har tagit er utom vad som är mänskligt. Och trofast är Gud som inte ska låta er prövas utöver vad ni kan. Nej, han ska med prövningen också göra utgången så att ni ska kunna uthärda. Herrens bord och avgudaoffer14Därför, mina älskade: fly från avgudadyrkan.15Som till kloka talar jag. Bedöm ni det jag säger.16Välsignelsens bägare som vi välsignar, är inte den delaktighet i Kristi blod? Brödet som vi bryter, är inte det delaktighet i Kristi kropp?17Eftersom det är ett enda bröd, är vi många en enda kropp. För alla får vi del av det enda brödet.18Se på Israel efter köttet. Är inte de som äter offren delaktiga i altaret?19Vad säger jag då? Att avgudaoffrat är något, eller att en avgud är något?20Nej, men att det de slaktoffrar, slaktoffrar de åt demoner och inte åt Gud. Och jag vill inte att ni ska bli delaktiga i demonerna.21Ni kan inte dricka Herrens bägare och demoners bägare. Ni kan inte ha del i Herrens bord och i demoners bord.22Eller väcker vi svartsjuka hos Herren? Inte är vi starkare än han? Samvetets frihet23Allt är tillåtet – men inte allt gagnar. Allt är tillåtet – men inte allt bygger upp.24Ingen ska söka sitt eget, utan den andres.25Allt som säljs på köttmarknaden ska ni äta utan att undersöka något för samvetets skull,26 för Herrens är jorden och dess fullhet.27Om någon inbjuder er av de otroende och ni vill gå, ät allt som sätts fram åt er utan att undersöka något för samvetets skull.28Men om någon säger till er: ”Detta är tempeloffrat”, ät inte för dennes skull som informerade, och för samvetet.29Och med samvetet menar jag inte det egna, utan den andres. Varför döms då min frihet av ett annat samvete?30Om jag får del med tack, varför blir jag smädad för det jag tackar för?31Om ni alltså äter eller dricker eller vad ni gör, gör allt till Guds ära.32Var oanstötliga för både judar och greker och för Guds församling,33så som också jag i allt behagar alla och inte söker mitt eget gagn utan de mångas, för att de ska bli frälsta.1Bli imitatörer av mig, liksom jag av Kristus. Att täcka huvudet2Men jag lovordar er för att ni i allt kommer ihåg mig, och så som jag överlämnat åt er behåller traditionerna.3Och jag vill att ni ska veta att varje mans huvud är Kristus, och en hustru s huvud är mannen, och Kristi huvud är Gud.4Varje man som ber eller profeterar och har något på huvudet skämmer sitt huvud.5Men varje hustru som ber eller profeterar obetäckt på huvudet skämmer sitt huvud. För det är ett och detsamma som den rakade äktenskapsbryterskan.6För om en hustru inte täcker sig, må hon också klippa sig kort. Men om det nu är skamligt för en hustru att klippa sig kort eller raka av sig håret ska hon täcka sig.7För en man bör inte täcka huvudet, då han är Guds avbild och ära. Men kvinnan är mannens ära.8För mannen är inte av kvinnan, utan kvinnan av mannen.9För inte heller skapades mannen för kvinnan, utan kvinnan för mannen.10Därför bör hustrun ha auktoritet på huvudet, för änglarnas skull.11Men varken kvinnan är utan mannen eller mannen utan kvinnan i Herren.12För såsom kvinnan kom av mannen, så kommer också mannen genom kvinnan. Och allt är av Gud.13Döm bland er själva: är det anständigt att en hustru obetäckt ber till Gud?14Lär inte själva naturen er att om en man har långt hår är det en oheder för honom,15men om en kvinna har långt hår är det en ära för henne ? För det långa håret har getts [henne] för ett täckelse.16Men om någon tänker sig vara trätgirig, har vi ingen sådan sedvänja. Inte heller Guds församlingar. Herrens måltid17Men när jag instruerar om detta lovordar jag inte. För ni kommer samman inte till det bättre, utan till det sämre.18För först: när ni kommer samman i församling, hör jag att det finns schismer bland er. Och till viss del tror jag så.19För det måste också finnas fraktioner bland er, för att [också] de godkända ska bli uppenbara bland er.20När ni alltså kommer samman tillsammans är det inte att äta Herrens måltid.21För var och en tar i förväg sin egen måltid under ätandet, och den ene hungrar och den andre är berusad.22Har ni då inga hem för att äta och dricka? Eller ringaktar ni Guds församling och skämmer dem som inget har? Vad ska jag säga till er? Ska jag lovorda er? I detta lovordar jag inte.23För jag har tagit emot från Herren det jag också har överlämnat till er: att Herren Jesus, i den natt i vilken han blev utlämnad, tog ett bröd24och tackade och bröt och sade: ”Detta är min kropp för er . Gör detta till min åminnelse.”25På samma sätt även bägaren, efter att de ätit måltiden, och han sade: ”Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod. Gör detta, så ofta ni dricker, till min åminnelse.”26För så ofta ni äter detta bröd och dricker bägaren predikar ni Herrens död fram tills han kommer.27Därför blir den som äter brödet eller dricker Herrens bägare ovärdigt straffskyldig till Herrens kropp och blod.28Och en människa ska bepröva sig själv och så äta av brödet och dricka av bägaren.29För den som äter och dricker, äter och dricker en dom åt sig själv när han inte urskiljer kroppen.30Därför finns bland er många svaga och kraftlösa, och åtskilliga har insomnat.31Men om vi hade urskilt oss själva skulle vi inte bli dömda.32Men när vi döms av Herren fostras vi, för att inte med världen bli fördömda.33Alltså, mina syskon: när ni kommer samman för att äta, vänta på varandra.34Om någon hungrar ska han äta i hemmet, så att det inte är till dom ni kommer samman. Och det övriga ska jag när jag kommer förordna. Andliga nådegåvor1Men om det andliga, syskon, vill jag inte att ni ska vara ovetande.2Ni vet att när ni var folkslag fördes ni bort till de ljudlösa avgudarna, hur ni än fördes.3Därför kungör jag för er att ingen som talar i Guds Ande säger: ”Anatema över Jesus”, och ingen kan säga ”Jesus är Herre” utom i helig Ande.4Men det finns fördelningar av nådegåvor, men samma Ande.5Och det finns fördelningar av tjänster, och samme Herre.6Och det finns fördelningar av verkningar, men samme Gud som verkar allt i alla.7Men åt var och en ges Andens framträdande till gagn.8För åt den ene ges genom Anden ett ord av vishet, och åt en annan ett ord av kunskap efter samma Ande.9Åt en annan tro i samma Ande, och åt en annan nådegåvor av helanden i den enda Anden.10Och åt en annan kraftgärningars verkningar, [och] åt en annan profetia, [och] åt en annan urskillning av andar. Åt en annan släkten av tungor, och åt en annan tolkning av tungor.11Men allt detta verkar den enda och samma Anden, som själv fördelar åt var och en så som den önskar.12För liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla lemmar som är många är en kropp, så även Kristus.13För i en Ande har vi alla också döpts in i en kropp, om så judar eller greker eller fasttjänare eller fria, och alla har vi fått en Ande att dricka.14Och kroppen är ju inte en enda lem utan många.15Om foten säger: ”Eftersom jag inte är hand, är jag inte av kroppen”, är den inte för det inte av kroppen.16Och om örat säger: ”Eftersom jag inte är öga, är jag inte av kroppen”, är det inte för det inte av kroppen.17Om hela kroppen är öga, var är hörandet? Om hela är hörande, var är luktsinnet?18Men nu har Gud satt lemmarna, var och en av dem, i kroppen så som han ville.19Och om allt var en enda lem, var är kroppen?20Men nu är det många lemmar och en kropp.21Och ögat kan inte säga till handen: ”Jag har inget behov av dig”, eller åter huvudet till fötterna: ”Jag har inget behov av er.”22Nej, så mycket mer är de lemmar i kroppen som tycks vara svagare nödvändiga.23Och de som tycks vara mer ohedrade i kroppen, dessa höljer vi med så mycket mer heder. Och våra oanständiga har så mycket mer anständighet,24men våra anständiga har inte behov.
Men Gud har hopfogat kroppen och gett mycket mer heder åt den som saknar,25för att det inte ska vara schism i kroppen utan att lemmarna ska bekymra sig detsamma för varandra.26Om så en lem lider, är alla lemmarna med och lider. Om så en lem blir ärad, är alla lemmarna med och gläder sig.27Men ni är Kristi kropp och lemmar var för sig.28Och några har Gud satt i församlingen först till apostlar, för det andra till profeter, för det tredje till lärare, sedan kraftgärningar, sedan nådegåvor av helanden, hjälpanden, styrningar, släkten av tungor.29Inte är alla apostlar? Inte är alla profeter? Inte är alla lärare? Inte gör alla kraftgärningar?30Inte har alla nådegåvor av helanden? Inte talar alla med tungor? Inte uttolkar alla?31Men var nitiska efter de nådegåvor som är större.
Och en ännu mer utomordentlig väg visar jag er: Kärlekens väg1Om jag talar med människornas tungor och änglarnas, men inte har kärlek, har jag blivit ekande brons eller en skrällande cymbal.2Och om jag har profetia och förstår alla mysterierna och all kunskapen, och om jag har all tron för att flytta berg men inte har kärlek, är jag ingenting.3Och om jag utspisar allt som är mitt, och om jag utlämnar min kropp för att stoltsera men inte har kärlek, får jag ingen nytta.4Kärleken är tålmodig. Snäll är kärleken. Den är inte avundsam, [kärleken] skrävlar inte, är inte uppblåst,5agerar inte oanständigt, söker inte sitt, eggas inte upp, räknar inte det onda.6Den gläder sig inte över orätten men gläds med sanningen.7Allt tål den. Allt tror den. Allt hoppas den. I allt håller den ut.8Kärleken faller aldrig. Men om så profetior, ska de upphävas. Om så tungor, ska de sluta. Om så kunskap, ska den upphävas.9För till en del förstår vi och till en del profeterar vi,10men när det fullkomliga kommer ska det som är till en del upphävas.11När jag var ett småbarn talade jag som ett småbarn, tänkte som ett småbarn, räknade som ett småbarn. När jag blivit man, har jag upphävt det som hör till småbarnet.12För vi ser nu genom en spegel i en gåta, men då ansikte mot ansikte. Nu förstår jag till en del, men då ska jag känna helt, så som jag också helt blivit känd.13Och nu består tro, hopp, kärlek, dessa tre. Och störst av dessa är kärleken. Profetia och tungor1Jaga efter kärleken, men var också nitiska efter det andliga, helst att ni ska profetera.2För den som talar med en tunga talar inte till människor utan till Gud. För ingen lyssnar, utan i Ande talar han mysterier.3Men den som profeterar talar till människor, uppbyggelse och tröst och uppmuntran.4Den som talar med en tunga bygger upp sig själv. Men den som profeterar bygger upp en församling.5Och jag vill att ni alla talar med tungor, men hellre att ni profeterar. Och större är den som profeterar än den som talar med tungor, om inte han uttolkar så att församlingen får uppbyggelse.6Men nu, syskon: om jag kommer till er och talar med tungor, vad nytta kommer jag att göra för er, om jag inte talar till er antingen med uppenbarelse eller med kunskap eller med profetia eller [med] undervisning?7Även det själlösa som ger ljud, om så flöjt eller harpa: om det inte ger en skillnad i tonerna, hur ska det förstås vad som flöjtas eller harpas?8För dessutom: om en basun ger ett otydligt ljud, vem förbereder sig för krig?9Så även ni med tungan. Om det inte är ett distinkt ord ni ger, hur ska det förstås vad som talas? För ni blir talande ut i luften.10Så många släkten av ljud måhända finns i världen, och inget är ljudlöst .11Om jag nu inte förstår innebörden i ljudet blir jag en barbar för den som talar, och den som talar en barbar för mig.12Så även ni. Då ni är nitiska efter andar, sök dem till församlingens uppbyggelse så att ni har överflöd. Tungor måste uttolkas13Därför ska den som talar med en tunga be att han må uttolka.14[För] om jag ber med en tunga ber min ande, men mitt förnuft är utan frukt.15Hur är det då? Jag ska be med anden, men jag ska be även med förnuftet. Jag ska lovsjunga med anden, men jag ska lovsjunga även med förnuftet.16Annars, om du välsignar i Ande: den som uppfyller den oinvigdes plats, hur ska han säga Amen till din tacksägelse då han nu inte förstår vad du säger?17För du tackar bra, men den andre blir inte uppbyggd.18Jag tackar Gud, mer än er alla talar jag med tungor.19Men i församling vill jag hellre tala fem ord med mitt förnuft, för att också underrätta andra, än myriader ord med en tunga. Ett tecken för de otroende20Syskon, var inte barn till tänkandet. Nej, gentemot ondskan ska ni vara småbarn, men till tänkandet ska ni vara fullvuxna.21 I lagen är det skrivet att:Genom annanspråkiga och genom andras läpparska jag tala till detta folk,och inte ens så ska de lyssna till mig, säger Herren.22Alltså är tungorna till ett tecken inte för de troende, utan för de otroende. Men profetian är inte för de otroende utan för de troende.23Om nu hela församlingen kommer samman tillsammans och alla talar med tungor, och det kommer in oinvigda eller otroende, ska de inte säga att ni är galna?24Men om alla profeterar och det kommer in en otroende eller oinvigd blir han avslöjad av alla, bedömd av alla,25det fördolda i hans hjärta blir uppenbart. Och så ska han falla ner på sitt ansikte och tillbe Gud och meddela att: ”Verkligen, Gud finns i er !” Ordningen vid gudstjänsten26Hur är det då, syskon? När ni kommer samman: var och en har en psalm, har en undervisning, har en uppenbarelse, har en tunga, har en tolkning. Allt ska ske till uppbyggelse.27Om så någon talar med en tunga: två åt gången eller som mest tre. Och var för sig, och en ska uttolka.28Men om det inte finns tolk, ska han tiga i församling och tala för sig själv och för Gud.29Och två eller tre profeter ska tala, och de andra ska urskilja.30Men om det uppenbaras för en annan som sitter ska den förste tiga.31För ni kan en efter en alla profetera, så att alla lär sig och alla blir uppmuntrade.32Och profeters andar underordnar sig profeter.33För Gud är inte av orolighet, utan av frid.
Som i alla de heligas församlingar34ska kvinnorna i församlingarna tiga. För det tillåts dem inte att tala, utan de ska underordna sig, liksom även lagen säger.35Men om det är något de vill få reda på, ska de i hemmet fråga sina egna män. För det är skamligt för en kvinna att tala i församling.36Eller är det från er Guds ord har gått ut? Eller bara till er det nått fram?37Om någon tycker sig vara profet eller andlig ska han erkänna det jag skriver till er, att det är Herrens bud.38Men om någon inte erkänner, är han inte erkänd .39Alltså, [mina ] syskon: var nitiska att profetera, och det att tala med tungor ska ni inte hindra.40Men allt ska ske anständigt och efter ordning. Kristi uppståndelse1Men jag kungör för er, syskon, det evangelium som jag evangeliserade för er: som ni också tog emot, i vilket ni också står fasta,2genom vilket ni också blir frälsta, med ett ord jag evangeliserade för er – om ni håller fast. Annars, om inte, var det i onödan ni kom till tro.3För jag överlämnade till er, som det första, vad jag också har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna,4och att han begravdes, och att han blivit uppväckt den tredje dagen enligt Skrifterna,5och att han visade sig för Kefas, sedan för de tolv.6Sedan visade han sig för över femhundra syskon på en gång, av vilka de flesta är kvar fram till nu, men några har insomnat.7Sedan visade han sig för Jakob, sedan för alla apostlarna.8Och sist av alla, som för den ofullgångne, visade han sig också för mig.9För jag är den minste av apostlarna, som inte är förtjänt att kallas apostel eftersom jag har förföljt Guds församling.10Men genom Guds nåd är jag vad jag är. Och hans nåd mot mig har inte blivit tom, utan ännu mer än dem alla har jag slitit – men inte jag, utan Guds nåd med mig.11Antingen nu jag eller dessa, är det så vi förkunnar och så ni har kommit till tro. De dödas uppståndelse12Men om Kristus blir förkunnad att han uppväckts från de döda, hur kan några bland er säga att dödas uppståndelse inte finns?13Men om dödas uppståndelse inte finns, har inte heller Kristus blivit uppväckt.14Och om Kristus inte blivit uppväckt, tom är då [både ] vår förkunnelse och tom också er tro.15Och vi befinns också vara falska vittnen om Gud, eftersom vi har vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus – som han inte har uppväckt, om nu då döda inte uppväcks.16För om döda inte uppväcks har inte heller Kristus blivit uppväckt.17Men om Kristus inte blivit uppväckt: fåfänglig är er tro, ännu är ni kvar i era synder,18då är också de som insomnat i Kristus förlorade.19Om det bara är i detta livet vi har satt hopp till Kristus, är vi ynkligast av alla människor.20Men nu har Kristus uppväckts från de döda, som en förstling av de insomnade.21För då nu döden kom genom en människa, kom också de dödas uppståndelse genom en människa.22För såsom i Adam alla dör, så ska också i Kristus alla levandegöras.23Men var och en i sin egen ordning: som förstling Kristus, sedan de som tillhör Kristus vid hans ankomst.24Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, när han har upphävt varje furstlighet och varje auktoritet och makt.25För han måste regera fram tills han lagt alla fienderna under sina fötter.26Som sista fiende upphävs döden,27 för allt har han underordnat under hans fötter. Men när han säger att allt är underordnat, är det tydligt att det är utom honom som har underordnat allt under honom.28Och när allt har underordnats honom, då ska [också] Sonen själv underordna sig honom som har underordnat allt under honom, så att Gud är allt i alla.29Annars, vad ska de göra som döper sig för de döda? Om döda alls inte uppväcks, varför döper de sig ens för deras skull?30Varför är också vi i fara varje stund?31Varje dag dör jag, vid stoltheten över er, [syskon ,] som jag har i Kristus Jesus vår Herre.32 Om det bara var på en människas vis jag stred mot vilddjur i Efesos, vad var nyttan för mig? Om döda inte uppväcks, låt oss äta och dricka, för imorgon dör vi.33Förvilla er inte. Snälla seder fördärvas av dåliga umgängen.34Nyktra till rättfärdigt och synda inte! För några har okunskap om Gud. Till genans för er talar jag. Uppståndelsekroppen35Men någon kommer att säga: Hur uppväcks de döda? Och med vilken kropp kommer de?36Vettlöse! Det du sår blir inte levandegjort om det inte dör.37Och det du sår, det är inte den kropp som ska bli du sår utan ett naket korn, måhända av vete eller något av de övriga.38Men Gud ger det en kropp så som han ville, och åt vart och ett av fröna sin egen kropp.39Allt kött är inte samma kött, utan ett är människors, och ett annat är boskaps kött, och ett annat är bevingades kött, och ett annat är fiskars.40Det finns både himmelska kroppar och jordiska kroppar. Och en är de himmelskas härlighet, och en annan de jordiskas.41En härlighet är solens, och en annan härlighet månens, och en annan härlighet stjärnornas. För stjärna från stjärna skiljer sig i härlighet.42Så är också de dödas uppståndelse. Det sås i förgängelse, det uppväcks i oförgänglighet.43Det sås i oheder, det uppväcks i härlighet. Det sås i svaghet, det uppväcks i kraft.44Det sås en själisk kropp, det uppväcks en andlig kropp. Om det finns en själisk kropp, finns också en andlig.45 Så är det också skrivet: Den första människan Adam blev till en levande själ – den siste Adam till en levandegörande Ande.46Men först är inte det andliga, utan det själiska. Sedan det andliga.47Den första människan var från jorden, av stoft. Den andra människan var från himlen.48Så som han av stoft, sådana är också de av stoft. Och så som den himmelske, sådana är också de himmelska.49Och så som vi har burit avbilden av honom av stoft, ska vi också bära avbilden av den himmelske.50Men detta säger jag, syskon, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Inte heller ärver förgängelsen oförgängligheten.51Se: ett mysterium säger jag er. Alla ska vi inte insomna, men alla ska vi förändras:52i ett odelbart nu, i ett ögonblink, vid den sista basunen. För den ska basunera, och de döda ska uppväckas oförgängliga och vi ska förändras.53För detta förgängliga måste iklä sig oförgänglighet, och detta dödliga iklä sig odödlighet.54 Och när detta förgängliga har iklätts oförgänglighet och detta dödliga iklätts odödlighet, då ska ske ordet som är skrivet:
Uppslukad är döden i seger.55Var, död, är din seger?
Var, död, är din udd?56För dödens udd är synden, och syndens makt är lagen.57Men Gud vare tack, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!58Därför, mina älskade syskon: bli grundfasta, orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk, då ni vet att er möda inte är tom i Herren. Insamlingen till de heliga1Men om insamlingen till de heliga: såsom jag förordnat för församlingarna i Galatien, så ska också ni göra.2Varje första dag i veckan ska var och en av er hos sig själv lägga undan och spara ihop vad han har välgång till, så att inte när jag kommer, då sker insamlingar.3Och när jag kommer dit: dem som ni har godkänt, dessa ska jag med brev skicka att bära iväg er nåd till Jerusalem.4Och om det är värt att även jag far, kommer de att fara med mig. Apostelns resplaner5Men jag ska komma till er när jag har gått genom Makedonien. För genom Makedonien går jag,6och hos er ska jag måhända bli kvar eller till och med övervintra, så att ni får hjälpa mig iväg vart jag än går.7För jag vill inte se er nu på vägen förbi, för jag hoppas bli kvar en tid hos er, om Herren tillåter.8Men jag ska bli kvar i Efesos fram till pingsten.9För en dörr har öppnats för mig, stor och verksam, och många motståndare.10Men om Timotheos kommer, se till att han kan vara utan fruktan hos er. För han utför Herrens verk såsom också jag.11Ingen ska alltså förakta honom. Men hjälp honom iväg i frid så att han kommer till mig, för jag väntar på honom med syskonen.12Men gällande brodern Apollos har jag uppmanat honom mycket att komma till er med syskonen. Och det fanns alls ingen vilja att komma nu, utan han ska komma när han får tillfälle. Uppmaningar13Var vakna. Stå fasta i tron. Var manliga, var starka.14Allt ert ska ske i kärlek.15Men jag uppmanar er syskon: Ni känner Stefanas hus, att det är Achaias förstling och att de har inordnat sig själva till tjänst för de heliga?16Att också ni ska underordna er sådana, och under var och en som samverkar och sliter.17Men jag är glad över närvaron av Stefanas och Fortunatus och Achaikos, för avsaknaden av er har dessa uppfyllt.18För de har gett ro åt min ande och er. Erkänn nu sådana. Sluthälsningar19Hälsar er gör församlingarna i Asien. Hälsar er i Herren mycket gör Aquila och Prisca, med församlingen i deras hus.20Hälsar er gör alla syskonen. Hälsa varandra med en helig kyss.21Hälsningen med min hand: från Paulus.22Om någon inte har Herren kär ska han vara anatema. Marana tha! 23Herren Jesu nåd vare med er.24Min kärlek är med er alla i Kristus Jesus.
Den ogifte bekymrar sig om Herrens ting, hur han ska behaga Herren.33Men den som har gift sig bekymrar sig om världens ting, hur han ska behaga hustrun,34och han är delad. Och den ogifta kvinnan och jungfrun bekymrar sig om Herrens ting, att vara helig till både kroppen och anden. Men hon som har gift sig bekymrar sig om världens ting, hur hon ska behaga mannen.35Och detta säger jag för ert eget gagn. Inte för att lägga på er en rännsnara, utan för det som är anständigt och välassisterande för Herren utan distraktion.36Men om någon antar sig agera oanständigt mot sin jungfru, om hon är över sin topp och så bör ske, ska han göra det han vill. Han syndar inte. De må gifta sig.37Men den som står i sitt hjärta grundfast och inte har nödtvång, utan har frihet kring sin egen vilja och har bestämt detta i sitt eget hjärta, att bevara sin egen jungfru, kommer att göra något bra.38Alltså: både att den som gifter bort sin egen jungfru gör något bra, och att den som inte gifter bort kommer att göra något bättre.39En hustru är bunden så lång tid hennes man lever. Men om mannen insomnar är hon fri att gifta sig med vem hon vill, bara i Herren.40Men saligare är hon om hon så förblir, enligt min mening. Och jag tänker mig att även jag har Guds Ande. Avgudaoffrad mat1Men om det avgudaoffrade vet vi att vi alla har kunskap. Kunskapen blåser upp, men kärleken bygger upp.2Om någon tänker sig ha förstått något, har han ännu inte förstått så som han bör förstå.3Men om någon älskar Gud har denne blivit känd av honom.4Om ätandet av det avgudaoffrade vet vi alltså att ingen avgud finns i världen, och att ingen Gud finns utom en.5För även om det finns så kallade gudar, om så i himmel eller på jord – såsom det finns många gudar och många herrar –6finns det dock för oss en enda Gud, Fadern från vilken allting är och vi för honom, och en enda Herre, Jesus Kristus genom vilken allting är och vi genom honom.7Men inte i alla finns den kunskapen. Och några äter av sedvänjan med avguden fram till nu maten som avgudaoffrad, och deras samvete som är svagt blir besudlat.8Men mat kommer inte att ställa fram oss inför Gud. Och om vi inte äter kommer vi inte till korta, och om vi äter har vi inget som är mer.9Men se till så att inte denna er rättighet blir till anstöt för de svaga.10För om någon ser dig som har kunskap ligga till bords i ett avgudatempel, blir inte samvetet hos honom som är svag uppbyggt till att äta det avgudaoffrade?11Den svage går då förlorad genom din kunskap, brodern för vilken Kristus har dött.12När ni så syndar mot syskonen och slår deras svaga samvete är det mot Kristus ni syndar.13Därför: om mat skandaliserar min broder ska jag aldrig äta kött till eonen, för att inte skandalisera min broder. Apostelns rättigheter1Är jag inte fri? Är jag inte apostel? Har jag inte sett Jesus vår Herre? Är inte ni mitt verk i Herren?2Om jag för andra inte är apostel, är jag det dock för er. För sigillet på mitt apostolat är ni i Herren.3Mitt försvar inför dem som bedömer mig är detta:4Har inte vi rättighet att äta och dricka?5Har inte vi rättighet att dra omkring med en syster som hustru, såsom även de övriga apostlarna och Herrens bröder och Kefas?6Eller är det bara jag och Barnabas som inte har rättighet att inte arbeta?7Vem är någonsin soldat på egen sold? Vem planterar en vingård och äter inte dess frukt? Eller vem vallar en hjord och äter inte av hjordens mjölk?8Inte är det på en människas vis jag talar detta? Eller säger inte även lagen detta?9 För i Mose lag är det skrivet: Du ska inte binda för munnen på en oxe som tröskar. Inte är det oxarna Gud bryr sig om?10Eller visst är det för oss han säger det? Det är ju för oss det blev skrivet att den som plöjer bör plöja i hopp, och den som tröskar i hopp om att få del.11Om vi för er har sått det andliga, är det för stort om vi från er ska skörda det köttsliga?12Om andra har del i rättigheten till ert, inte vi desto mer? Men vi har inte använt denna rättighet. Nej, allt tål vi, för att inte sätta hinder för Kristi evangelium.13Vet ni inte att de som arbetar med det sakrala äter [det som kommer] från templet? De som assisterar vid altaret är med och har del i altaret.14Så har också Herren förordnat för dem som predikar evangeliet att leva av evangeliet.15Men jag har inte använt något av detta. Och jag har inte skrivit detta för att så ska ske hos mig. För det är bra för mig att hellre dö än att – min stolthet ska ingen göra tom.16För om jag evangeliserar, är det för mig ingen stolthet. För ett nödtvång åligger mig, för det är ve mig om jag inte evangeliserar!17För om jag frivilligt sysslar med detta har jag lön. Men om ofrivilligt, är det ett förvaltarskap jag blivit anförtrodd.18Vad är då min lön? Att jag när jag evangeliserar får lägga fram evangeliet kostnadsfritt, så att jag inte begagnar min rättighet i evangeliet. Allt för evangeliet19För jag är fri från alla, men har gjort mig själv till fasttjänare för alla för att vinna desto fler.20Och jag har för judarna blivit som en jude för att vinna judar. För dem under lag som en under lag, men är själv inte under lag, för att vinna dem under lag.21För de laglösa som en laglös, men är inte laglös hos Gud utan inomlaglig hos Kristus, för att vinna de laglösa.22Jag har för de svaga blivit svag för att vinna de svaga. För alla har jag blivit allt, för att alls frälsa några.23Och allt gör jag för evangeliet, för att bli samdelaktig i det.24Vet ni inte att de som springer på arenan alla springer, men en får priset? Spring så att ni griper det.25Men var och en som kämpar behärskar sig i allt: dessa nu för att få en förgänglig krans, men vi en oförgänglig.26Jag springer därför som så att målet inte är otydligt. Jag boxas som så att jag inte pryglar luften.27Nej, jag slår min kropp blå under ögat och gör den till fasttjänare, så att jag inte ska ha predikat för andra och själv bli oduglig. Varnande exempel1För jag vill inte att ni ska vara ovetande, syskon, att våra fäder var alla under molnet och gick alla genom havet,2och alla döptes de in i Mose i molnet och havet.3Och alla åt de samma andliga mat,4och alla drack de samma andliga dryck. För de drack ur en andlig klippa som följde efter, och klippan var Kristus.5Men i de flesta av dem fann inte Gud behag, för de ströddes ut i ödemarken.6Och detta har blivit varnande förebilder för oss, för att vi inte ska vara begärare efter ont, så som också dessa hade begär.7 Inte heller ska ni bli avgudadyrkare så som några av dem, såsom det är skrivet: Folket satte sig för att äta och dricka, och stod upp för att leka.8Inte heller ska vi begå otukt så som några av dem begick otukt, och på en enda dag föll tjugotretusen.9Inte heller ska vi pröva ut Kristus, så som några av dem prövade och av ormarna förgjordes. 10Inte heller ska ni muttra, så som några av dem muttrade och förgjordes av utrotaren.11Och detta har förebildligt inträffat för dessa, och det skrevs ner till förmaning för oss till vilka eonernas slut har nått fram.12Därför ska den som tycker sig stå se till att han inte faller.13Ingen prövning har tagit er utom vad som är mänskligt. Och trofast är Gud som inte ska låta er prövas utöver vad ni kan. Nej, han ska med prövningen också göra utgången så att ni ska kunna uthärda. Herrens bord och avgudaoffer14Därför, mina älskade: fly från avgudadyrkan.15Som till kloka talar jag. Bedöm ni det jag säger.16Välsignelsens bägare som vi välsignar, är inte den delaktighet i Kristi blod? Brödet som vi bryter, är inte det delaktighet i Kristi kropp?17Eftersom det är ett enda bröd, är vi många en enda kropp. För alla får vi del av det enda brödet.18Se på Israel efter köttet. Är inte de som äter offren delaktiga i altaret?19Vad säger jag då? Att avgudaoffrat är något, eller att en avgud är något?20Nej, men att det de slaktoffrar, slaktoffrar de åt demoner och inte åt Gud. Och jag vill inte att ni ska bli delaktiga i demonerna.21Ni kan inte dricka Herrens bägare och demoners bägare. Ni kan inte ha del i Herrens bord och i demoners bord.22Eller väcker vi svartsjuka hos Herren? Inte är vi starkare än han? Samvetets frihet23Allt är tillåtet – men inte allt gagnar. Allt är tillåtet – men inte allt bygger upp.24Ingen ska söka sitt eget, utan den andres.25Allt som säljs på köttmarknaden ska ni äta utan att undersöka något för samvetets skull,26 för Herrens är jorden och dess fullhet.27Om någon inbjuder er av de otroende och ni vill gå, ät allt som sätts fram åt er utan att undersöka något för samvetets skull.28Men om någon säger till er: ”Detta är tempeloffrat”, ät inte för dennes skull som informerade, och för samvetet.29Och med samvetet menar jag inte det egna, utan den andres. Varför döms då min frihet av ett annat samvete?30Om jag får del med tack, varför blir jag smädad för det jag tackar för?31Om ni alltså äter eller dricker eller vad ni gör, gör allt till Guds ära.32Var oanstötliga för både judar och greker och för Guds församling,33så som också jag i allt behagar alla och inte söker mitt eget gagn utan de mångas, för att de ska bli frälsta.1Bli imitatörer av mig, liksom jag av Kristus. Att täcka huvudet2Men jag lovordar er för att ni i allt kommer ihåg mig, och så som jag överlämnat åt er behåller traditionerna.3Och jag vill att ni ska veta att varje mans huvud är Kristus, och en hustru s huvud är mannen, och Kristi huvud är Gud.4Varje man som ber eller profeterar och har något på huvudet skämmer sitt huvud.5Men varje hustru som ber eller profeterar obetäckt på huvudet skämmer sitt huvud. För det är ett och detsamma som den rakade äktenskapsbryterskan.6För om en hustru inte täcker sig, må hon också klippa sig kort. Men om det nu är skamligt för en hustru att klippa sig kort eller raka av sig håret ska hon täcka sig.7För en man bör inte täcka huvudet, då han är Guds avbild och ära. Men kvinnan är mannens ära.8För mannen är inte av kvinnan, utan kvinnan av mannen.9För inte heller skapades mannen för kvinnan, utan kvinnan för mannen.10Därför bör hustrun ha auktoritet på huvudet, för änglarnas skull.11Men varken kvinnan är utan mannen eller mannen utan kvinnan i Herren.12För såsom kvinnan kom av mannen, så kommer också mannen genom kvinnan. Och allt är av Gud.13Döm bland er själva: är det anständigt att en hustru obetäckt ber till Gud?14Lär inte själva naturen er att om en man har långt hår är det en oheder för honom,15men om en kvinna har långt hår är det en ära för henne ? För det långa håret har getts [henne] för ett täckelse.16Men om någon tänker sig vara trätgirig, har vi ingen sådan sedvänja. Inte heller Guds församlingar. Herrens måltid17Men när jag instruerar om detta lovordar jag inte. För ni kommer samman inte till det bättre, utan till det sämre.18För först: när ni kommer samman i församling, hör jag att det finns schismer bland er. Och till viss del tror jag så.19För det måste också finnas fraktioner bland er, för att [också] de godkända ska bli uppenbara bland er.20När ni alltså kommer samman tillsammans är det inte att äta Herrens måltid.21För var och en tar i förväg sin egen måltid under ätandet, och den ene hungrar och den andre är berusad.22Har ni då inga hem för att äta och dricka? Eller ringaktar ni Guds församling och skämmer dem som inget har? Vad ska jag säga till er? Ska jag lovorda er? I detta lovordar jag inte.23För jag har tagit emot från Herren det jag också har överlämnat till er: att Herren Jesus, i den natt i vilken han blev utlämnad, tog ett bröd24och tackade och bröt och sade: ”Detta är min kropp för er . Gör detta till min åminnelse.”25På samma sätt även bägaren, efter att de ätit måltiden, och han sade: ”Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod. Gör detta, så ofta ni dricker, till min åminnelse.”26För så ofta ni äter detta bröd och dricker bägaren predikar ni Herrens död fram tills han kommer.27Därför blir den som äter brödet eller dricker Herrens bägare ovärdigt straffskyldig till Herrens kropp och blod.28Och en människa ska bepröva sig själv och så äta av brödet och dricka av bägaren.29För den som äter och dricker, äter och dricker en dom åt sig själv när han inte urskiljer kroppen.30Därför finns bland er många svaga och kraftlösa, och åtskilliga har insomnat.31Men om vi hade urskilt oss själva skulle vi inte bli dömda.32Men när vi döms av Herren fostras vi, för att inte med världen bli fördömda.33Alltså, mina syskon: när ni kommer samman för att äta, vänta på varandra.34Om någon hungrar ska han äta i hemmet, så att det inte är till dom ni kommer samman. Och det övriga ska jag när jag kommer förordna. Andliga nådegåvor1Men om det andliga, syskon, vill jag inte att ni ska vara ovetande.2Ni vet att när ni var folkslag fördes ni bort till de ljudlösa avgudarna, hur ni än fördes.3Därför kungör jag för er att ingen som talar i Guds Ande säger: ”Anatema över Jesus”, och ingen kan säga ”Jesus är Herre” utom i helig Ande.4Men det finns fördelningar av nådegåvor, men samma Ande.5Och det finns fördelningar av tjänster, och samme Herre.6Och det finns fördelningar av verkningar, men samme Gud som verkar allt i alla.7Men åt var och en ges Andens framträdande till gagn.8För åt den ene ges genom Anden ett ord av vishet, och åt en annan ett ord av kunskap efter samma Ande.9Åt en annan tro i samma Ande, och åt en annan nådegåvor av helanden i den enda Anden.10Och åt en annan kraftgärningars verkningar, [och] åt en annan profetia, [och] åt en annan urskillning av andar. Åt en annan släkten av tungor, och åt en annan tolkning av tungor.11Men allt detta verkar den enda och samma Anden, som själv fördelar åt var och en så som den önskar.12För liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla lemmar som är många är en kropp, så även Kristus.13För i en Ande har vi alla också döpts in i en kropp, om så judar eller greker eller fasttjänare eller fria, och alla har vi fått en Ande att dricka.14Och kroppen är ju inte en enda lem utan många.15Om foten säger: ”Eftersom jag inte är hand, är jag inte av kroppen”, är den inte för det inte av kroppen.16Och om örat säger: ”Eftersom jag inte är öga, är jag inte av kroppen”, är det inte för det inte av kroppen.17Om hela kroppen är öga, var är hörandet? Om hela är hörande, var är luktsinnet?18Men nu har Gud satt lemmarna, var och en av dem, i kroppen så som han ville.19Och om allt var en enda lem, var är kroppen?20Men nu är det många lemmar och en kropp.21Och ögat kan inte säga till handen: ”Jag har inget behov av dig”, eller åter huvudet till fötterna: ”Jag har inget behov av er.”22Nej, så mycket mer är de lemmar i kroppen som tycks vara svagare nödvändiga.23Och de som tycks vara mer ohedrade i kroppen, dessa höljer vi med så mycket mer heder. Och våra oanständiga har så mycket mer anständighet,24men våra anständiga har inte behov.
Men Gud har hopfogat kroppen och gett mycket mer heder åt den som saknar,25för att det inte ska vara schism i kroppen utan att lemmarna ska bekymra sig detsamma för varandra.26Om så en lem lider, är alla lemmarna med och lider. Om så en lem blir ärad, är alla lemmarna med och gläder sig.27Men ni är Kristi kropp och lemmar var för sig.28Och några har Gud satt i församlingen först till apostlar, för det andra till profeter, för det tredje till lärare, sedan kraftgärningar, sedan nådegåvor av helanden, hjälpanden, styrningar, släkten av tungor.29Inte är alla apostlar? Inte är alla profeter? Inte är alla lärare? Inte gör alla kraftgärningar?30Inte har alla nådegåvor av helanden? Inte talar alla med tungor? Inte uttolkar alla?31Men var nitiska efter de nådegåvor som är större.
Och en ännu mer utomordentlig väg visar jag er: Kärlekens väg1Om jag talar med människornas tungor och änglarnas, men inte har kärlek, har jag blivit ekande brons eller en skrällande cymbal.2Och om jag har profetia och förstår alla mysterierna och all kunskapen, och om jag har all tron för att flytta berg men inte har kärlek, är jag ingenting.3Och om jag utspisar allt som är mitt, och om jag utlämnar min kropp för att stoltsera men inte har kärlek, får jag ingen nytta.4Kärleken är tålmodig. Snäll är kärleken. Den är inte avundsam, [kärleken] skrävlar inte, är inte uppblåst,5agerar inte oanständigt, söker inte sitt, eggas inte upp, räknar inte det onda.6Den gläder sig inte över orätten men gläds med sanningen.7Allt tål den. Allt tror den. Allt hoppas den. I allt håller den ut.8Kärleken faller aldrig. Men om så profetior, ska de upphävas. Om så tungor, ska de sluta. Om så kunskap, ska den upphävas.9För till en del förstår vi och till en del profeterar vi,10men när det fullkomliga kommer ska det som är till en del upphävas.11När jag var ett småbarn talade jag som ett småbarn, tänkte som ett småbarn, räknade som ett småbarn. När jag blivit man, har jag upphävt det som hör till småbarnet.12För vi ser nu genom en spegel i en gåta, men då ansikte mot ansikte. Nu förstår jag till en del, men då ska jag känna helt, så som jag också helt blivit känd.13Och nu består tro, hopp, kärlek, dessa tre. Och störst av dessa är kärleken. Profetia och tungor1Jaga efter kärleken, men var också nitiska efter det andliga, helst att ni ska profetera.2För den som talar med en tunga talar inte till människor utan till Gud. För ingen lyssnar, utan i Ande talar han mysterier.3Men den som profeterar talar till människor, uppbyggelse och tröst och uppmuntran.4Den som talar med en tunga bygger upp sig själv. Men den som profeterar bygger upp en församling.5Och jag vill att ni alla talar med tungor, men hellre att ni profeterar. Och större är den som profeterar än den som talar med tungor, om inte han uttolkar så att församlingen får uppbyggelse.6Men nu, syskon: om jag kommer till er och talar med tungor, vad nytta kommer jag att göra för er, om jag inte talar till er antingen med uppenbarelse eller med kunskap eller med profetia eller [med] undervisning?7Även det själlösa som ger ljud, om så flöjt eller harpa: om det inte ger en skillnad i tonerna, hur ska det förstås vad som flöjtas eller harpas?8För dessutom: om en basun ger ett otydligt ljud, vem förbereder sig för krig?9Så även ni med tungan. Om det inte är ett distinkt ord ni ger, hur ska det förstås vad som talas? För ni blir talande ut i luften.10Så många släkten av ljud måhända finns i världen, och inget är ljudlöst .11Om jag nu inte förstår innebörden i ljudet blir jag en barbar för den som talar, och den som talar en barbar för mig.12Så även ni. Då ni är nitiska efter andar, sök dem till församlingens uppbyggelse så att ni har överflöd. Tungor måste uttolkas13Därför ska den som talar med en tunga be att han må uttolka.14[För] om jag ber med en tunga ber min ande, men mitt förnuft är utan frukt.15Hur är det då? Jag ska be med anden, men jag ska be även med förnuftet. Jag ska lovsjunga med anden, men jag ska lovsjunga även med förnuftet.16Annars, om du välsignar i Ande: den som uppfyller den oinvigdes plats, hur ska han säga Amen till din tacksägelse då han nu inte förstår vad du säger?17För du tackar bra, men den andre blir inte uppbyggd.18Jag tackar Gud, mer än er alla talar jag med tungor.19Men i församling vill jag hellre tala fem ord med mitt förnuft, för att också underrätta andra, än myriader ord med en tunga. Ett tecken för de otroende20Syskon, var inte barn till tänkandet. Nej, gentemot ondskan ska ni vara småbarn, men till tänkandet ska ni vara fullvuxna.21 I lagen är det skrivet att:Genom annanspråkiga och genom andras läpparska jag tala till detta folk,och inte ens så ska de lyssna till mig, säger Herren.22Alltså är tungorna till ett tecken inte för de troende, utan för de otroende. Men profetian är inte för de otroende utan för de troende.23Om nu hela församlingen kommer samman tillsammans och alla talar med tungor, och det kommer in oinvigda eller otroende, ska de inte säga att ni är galna?24Men om alla profeterar och det kommer in en otroende eller oinvigd blir han avslöjad av alla, bedömd av alla,25det fördolda i hans hjärta blir uppenbart. Och så ska han falla ner på sitt ansikte och tillbe Gud och meddela att: ”Verkligen, Gud finns i er !” Ordningen vid gudstjänsten26Hur är det då, syskon? När ni kommer samman: var och en har en psalm, har en undervisning, har en uppenbarelse, har en tunga, har en tolkning. Allt ska ske till uppbyggelse.27Om så någon talar med en tunga: två åt gången eller som mest tre. Och var för sig, och en ska uttolka.28Men om det inte finns tolk, ska han tiga i församling och tala för sig själv och för Gud.29Och två eller tre profeter ska tala, och de andra ska urskilja.30Men om det uppenbaras för en annan som sitter ska den förste tiga.31För ni kan en efter en alla profetera, så att alla lär sig och alla blir uppmuntrade.32Och profeters andar underordnar sig profeter.33För Gud är inte av orolighet, utan av frid.
Som i alla de heligas församlingar34ska kvinnorna i församlingarna tiga. För det tillåts dem inte att tala, utan de ska underordna sig, liksom även lagen säger.35Men om det är något de vill få reda på, ska de i hemmet fråga sina egna män. För det är skamligt för en kvinna att tala i församling.36Eller är det från er Guds ord har gått ut? Eller bara till er det nått fram?37Om någon tycker sig vara profet eller andlig ska han erkänna det jag skriver till er, att det är Herrens bud.38Men om någon inte erkänner, är han inte erkänd .39Alltså, [mina ] syskon: var nitiska att profetera, och det att tala med tungor ska ni inte hindra.40Men allt ska ske anständigt och efter ordning. Kristi uppståndelse1Men jag kungör för er, syskon, det evangelium som jag evangeliserade för er: som ni också tog emot, i vilket ni också står fasta,2genom vilket ni också blir frälsta, med ett ord jag evangeliserade för er – om ni håller fast. Annars, om inte, var det i onödan ni kom till tro.3För jag överlämnade till er, som det första, vad jag också har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna,4och att han begravdes, och att han blivit uppväckt den tredje dagen enligt Skrifterna,5och att han visade sig för Kefas, sedan för de tolv.6Sedan visade han sig för över femhundra syskon på en gång, av vilka de flesta är kvar fram till nu, men några har insomnat.7Sedan visade han sig för Jakob, sedan för alla apostlarna.8Och sist av alla, som för den ofullgångne, visade han sig också för mig.9För jag är den minste av apostlarna, som inte är förtjänt att kallas apostel eftersom jag har förföljt Guds församling.10Men genom Guds nåd är jag vad jag är. Och hans nåd mot mig har inte blivit tom, utan ännu mer än dem alla har jag slitit – men inte jag, utan Guds nåd med mig.11Antingen nu jag eller dessa, är det så vi förkunnar och så ni har kommit till tro. De dödas uppståndelse12Men om Kristus blir förkunnad att han uppväckts från de döda, hur kan några bland er säga att dödas uppståndelse inte finns?13Men om dödas uppståndelse inte finns, har inte heller Kristus blivit uppväckt.14Och om Kristus inte blivit uppväckt, tom är då [både ] vår förkunnelse och tom också er tro.15Och vi befinns också vara falska vittnen om Gud, eftersom vi har vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus – som han inte har uppväckt, om nu då döda inte uppväcks.16För om döda inte uppväcks har inte heller Kristus blivit uppväckt.17Men om Kristus inte blivit uppväckt: fåfänglig är er tro, ännu är ni kvar i era synder,18då är också de som insomnat i Kristus förlorade.19Om det bara är i detta livet vi har satt hopp till Kristus, är vi ynkligast av alla människor.20Men nu har Kristus uppväckts från de döda, som en förstling av de insomnade.21För då nu döden kom genom en människa, kom också de dödas uppståndelse genom en människa.22För såsom i Adam alla dör, så ska också i Kristus alla levandegöras.23Men var och en i sin egen ordning: som förstling Kristus, sedan de som tillhör Kristus vid hans ankomst.24Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, när han har upphävt varje furstlighet och varje auktoritet och makt.25För han måste regera fram tills han lagt alla fienderna under sina fötter.26Som sista fiende upphävs döden,27 för allt har han underordnat under hans fötter. Men när han säger att allt är underordnat, är det tydligt att det är utom honom som har underordnat allt under honom.28Och när allt har underordnats honom, då ska [också] Sonen själv underordna sig honom som har underordnat allt under honom, så att Gud är allt i alla.29Annars, vad ska de göra som döper sig för de döda? Om döda alls inte uppväcks, varför döper de sig ens för deras skull?30Varför är också vi i fara varje stund?31Varje dag dör jag, vid stoltheten över er, [syskon ,] som jag har i Kristus Jesus vår Herre.32 Om det bara var på en människas vis jag stred mot vilddjur i Efesos, vad var nyttan för mig? Om döda inte uppväcks, låt oss äta och dricka, för imorgon dör vi.33Förvilla er inte. Snälla seder fördärvas av dåliga umgängen.34Nyktra till rättfärdigt och synda inte! För några har okunskap om Gud. Till genans för er talar jag. Uppståndelsekroppen35Men någon kommer att säga: Hur uppväcks de döda? Och med vilken kropp kommer de?36Vettlöse! Det du sår blir inte levandegjort om det inte dör.37Och det du sår, det är inte den kropp som ska bli du sår utan ett naket korn, måhända av vete eller något av de övriga.38Men Gud ger det en kropp så som han ville, och åt vart och ett av fröna sin egen kropp.39Allt kött är inte samma kött, utan ett är människors, och ett annat är boskaps kött, och ett annat är bevingades kött, och ett annat är fiskars.40Det finns både himmelska kroppar och jordiska kroppar. Och en är de himmelskas härlighet, och en annan de jordiskas.41En härlighet är solens, och en annan härlighet månens, och en annan härlighet stjärnornas. För stjärna från stjärna skiljer sig i härlighet.42Så är också de dödas uppståndelse. Det sås i förgängelse, det uppväcks i oförgänglighet.43Det sås i oheder, det uppväcks i härlighet. Det sås i svaghet, det uppväcks i kraft.44Det sås en själisk kropp, det uppväcks en andlig kropp. Om det finns en själisk kropp, finns också en andlig.45 Så är det också skrivet: Den första människan Adam blev till en levande själ – den siste Adam till en levandegörande Ande.46Men först är inte det andliga, utan det själiska. Sedan det andliga.47Den första människan var från jorden, av stoft. Den andra människan var från himlen.48Så som han av stoft, sådana är också de av stoft. Och så som den himmelske, sådana är också de himmelska.49Och så som vi har burit avbilden av honom av stoft, ska vi också bära avbilden av den himmelske.50Men detta säger jag, syskon, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Inte heller ärver förgängelsen oförgängligheten.51Se: ett mysterium säger jag er. Alla ska vi inte insomna, men alla ska vi förändras:52i ett odelbart nu, i ett ögonblink, vid den sista basunen. För den ska basunera, och de döda ska uppväckas oförgängliga och vi ska förändras.53För detta förgängliga måste iklä sig oförgänglighet, och detta dödliga iklä sig odödlighet.54 Och när detta förgängliga har iklätts oförgänglighet och detta dödliga iklätts odödlighet, då ska ske ordet som är skrivet:
Uppslukad är döden i seger.55Var, död, är din seger?
Var, död, är din udd?56För dödens udd är synden, och syndens makt är lagen.57Men Gud vare tack, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!58Därför, mina älskade syskon: bli grundfasta, orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk, då ni vet att er möda inte är tom i Herren. Insamlingen till de heliga1Men om insamlingen till de heliga: såsom jag förordnat för församlingarna i Galatien, så ska också ni göra.2Varje första dag i veckan ska var och en av er hos sig själv lägga undan och spara ihop vad han har välgång till, så att inte när jag kommer, då sker insamlingar.3Och när jag kommer dit: dem som ni har godkänt, dessa ska jag med brev skicka att bära iväg er nåd till Jerusalem.4Och om det är värt att även jag far, kommer de att fara med mig. Apostelns resplaner5Men jag ska komma till er när jag har gått genom Makedonien. För genom Makedonien går jag,6och hos er ska jag måhända bli kvar eller till och med övervintra, så att ni får hjälpa mig iväg vart jag än går.7För jag vill inte se er nu på vägen förbi, för jag hoppas bli kvar en tid hos er, om Herren tillåter.8Men jag ska bli kvar i Efesos fram till pingsten.9För en dörr har öppnats för mig, stor och verksam, och många motståndare.10Men om Timotheos kommer, se till att han kan vara utan fruktan hos er. För han utför Herrens verk såsom också jag.11Ingen ska alltså förakta honom. Men hjälp honom iväg i frid så att han kommer till mig, för jag väntar på honom med syskonen.12Men gällande brodern Apollos har jag uppmanat honom mycket att komma till er med syskonen. Och det fanns alls ingen vilja att komma nu, utan han ska komma när han får tillfälle. Uppmaningar13Var vakna. Stå fasta i tron. Var manliga, var starka.14Allt ert ska ske i kärlek.15Men jag uppmanar er syskon: Ni känner Stefanas hus, att det är Achaias förstling och att de har inordnat sig själva till tjänst för de heliga?16Att också ni ska underordna er sådana, och under var och en som samverkar och sliter.17Men jag är glad över närvaron av Stefanas och Fortunatus och Achaikos, för avsaknaden av er har dessa uppfyllt.18För de har gett ro åt min ande och er. Erkänn nu sådana. Sluthälsningar19Hälsar er gör församlingarna i Asien. Hälsar er i Herren mycket gör Aquila och Prisca, med församlingen i deras hus.20Hälsar er gör alla syskonen. Hälsa varandra med en helig kyss.21Hälsningen med min hand: från Paulus.22Om någon inte har Herren kär ska han vara anatema. Marana tha! 23Herren Jesu nåd vare med er.24Min kärlek är med er alla i Kristus Jesus.
Stiftelsen Svenska Folkbibeln