Psalms107
1Tacka HERREN, för han är god, ty hans nåd varar för evigt!2Så ska HERRENS friköpta säga, de som han har befriat från fiendens hand,3och samlat från länderna, från öster och från väster, från norr och från söder.4De irrade i öknen på öde stigar, de fann inte någon stad där de kunde bo.5De var hungriga och törstiga och deras liv tynade bort.6Då ropade de till HERREN i sin nöd och han räddade dem ur deras svårigheter.7Och han ledde dem på den rätta vägen, så att de kom till en stad, där de kunde bo.8De ska tacka HERREN för hans nåd och för hans underbara gärningar mot människors barn,9för han mättar den längtande själen och fyller den hungrande själen med sitt goda.10De satt i mörker och i dödsskugga, fångna i lidandets järnbojor,11eftersom de hade gjort uppror mot Guds ord och föraktat den Högstes råd.12Därför ödmjukade han deras hjärtan genom lidande, de föll och det fanns ingen hjälpare.13Då ropade de till HERREN i sin nöd och han räddade dem ur deras svårigheter.14Han förde dem ut ur mörker och dödsskugga och slet sönder deras bojor.15De ska tacka HERREN för hans nåd och för hans underbara gärningar mot människors barn.16För att han krossade kopparportarna och bröt ner järnbommarna.17Dårarna blir plågade på grund av sina överträdelser och på grund av sina synder.18De kände avsky för all mat och de närmade sig dödens portar.19Då ropade de till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ut ur deras svårigheter.20Han sände sitt ord och helade dem och räddade dem från undergång.21Må de tacka HERREN för hans nåd och för hans underbara gärningar mot människors barn.22Må de offra lovets offer och förkunna hans verk med jubel.23De som for på skepp över havet och drev handel på stora vatten,24de såg HERRENS verk och hans under på djupet.25För han befallde och framkallade en stormvind, så att vågorna gick höga.26De kastades mot himlen och mot djupen, så att modet svek dem i faran.27De vinglade hit och dit och raglade som druckna och tappade allt förstånd.28Då ropade de till HERREN i sin nöd och han hjälpte dem ut ur deras svårigheter.29Han stillade stormen så att vågorna tystnade.30Då gladde de sig eftersom det blev stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.31De ska tacka HERREN för hans nåd och för hans underbara gärningar mot människors barn,32och upphöja honom i folkets församling och prisa honom där de äldste sitter.33Han gjorde floder till öken och vattenkällor till torr mark,34och bördigt land till ofruktbart, för deras ondskas skull som bodde där.35Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till vattenkällor.36Och han lät de hungriga bosätta sig där, och bygga en stad att bo i.37Och de sådde på åkrarna och planterade vingårdar, som bar sin årliga frukt.38Han välsignade dem och de förökades mycket, och han lät inte deras boskap bli färre.39Återigen blev de färre och tyngdes av förtryck, lidande och sorg.40Han öste förakt över furstarna och lät dem irra omkring i ödemarken där det inte finns någon väg.41Men han upphöjde den fattige från elände och lät deras familjer föröka sig som hjordar.42De rättsinniga ska se detta och glädja sig, och all ondska måste tiga.43Den som är vis och ger akt på detta, ska inse HERRENS godhet.
Swedish Reformation Bible Society