Psalms106
1Prisa HERREN. Tacka HERREN, för han är god, ty hans nåd varar för evigt!2Vem kan beskriva HERRENS väldiga gärningar? Vem kan förkunna allt hans lov?3Välsignade är de som håller fast vid det som är rätt, och den som alltid handlar rättfärdigt.4Tänk på mig, o HERRE, med den nåd som du har mot ditt folk. Kom till mig med din frälsning,5så att jag får se det goda hos dina utvalda, så att jag kan glädja mig med ditt folks glädje och att jag får jubla med din arvedel.6Vi har syndat som våra fäder, vi har begått synder, vi har gjort det onda.7Våra fäder förstod inte dina under i Egypten. De kom inte ihåg din stora barmhärtighet utan gjorde uppror mot dig vid havet, vid det Röda havet.8Ändå frälste han dem för sitt namns skull, för att göra sin stora makt känd.9Han talade strängt till Röda havet, och det blev torrt, och han ledde dem genom djupen som genom öknen.10Han räddade dem från deras hand som hatade dem och befriade dem från fiendens grepp.11Vattnet täckte deras fiender, inte en enda av dem kom undan.12Då trodde de hans ord, de sjöng hans lov.13Men snart glömde de hans gärningar, de väntade inte på hans råd.14De greps av begär i ödemarken och satte Gud på prov i öknen.15Han gav dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.16De blev avundsjuka på Mose i lägret och på Aron, HERRENS helige.17Jorden öppnade sig och slukade upp Datan och begravde Abirams hop,18och en eld tändes upp bland deras anhängare, lågorna brände upp de ogudaktiga.19De gjorde en kalv vid Horeb och tillbad en gjuten avbild.20Så bytte de ut sin härlighet mot bilden av en oxe som äter gräs.21De glömde Gud deras Frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,22underbara verk i Hams land och fruktansvärda gärningar vid Röda havet.23Därför sa han att han skulle förgöra dem, om inte Mose, hans utvalde, hade ställt sig i vägen för honom för att hindra hans vrede från att förgöra dem.24Ja, de föraktade det härliga landet, och de trodde inte på hans ord.25Och de klagade i sina tält, de hörde inte på HERRENS röst.26Därför lyfte han sin hand mot dem och svor, att han skulle låta dem falla i öknen,27och att han skulle låta deras efterkommande falla bland folken och spridas ut i länderna.28De förenade sig också med Baal Peor, och åt av det som var offrat åt de döda.29Och de väckte hans vrede med sina gärningar, och en hemsökelse bröt ut ibland dem.30Då stod Pinehas upp och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen.31Och det räknades honom till rättfärdighet, från släkte till släkte för evigt.32Vid Meribas vatten förargade de honom igen, och det gick illa för Mose för deras skull.33För de trotsade hans ande, så att tanklösa ord kom över hans läppar.34De förgjorde inte de folk som HERREN hade befallt dem,35utan blandade sig med hedningarna och lärde sig deras seder,36och de tjänade deras avgudar, och dessa blev en snara för dem.37Ja, de offrade sina söner och sina döttrar åt onda andar.38Och de utgöt oskyldigt blod, till och med sina söners och döttrars blod, som de offrade åt Kanaans avgudar och landet blev vanhelgat genom blodskulder.39Så orenade de sig genom sina handlingar och bedrev hor med sina egna påfund.40Därför upptändes HERRENS vrede mot hans folk, så att han fick avsky för sin arvedel.41Och han gav dem i hedningarnas hand, och de som hatade dem fick härska över dem.42Deras fiender förtryckte dem, och de måste böja sig under deras hand.43Många gånger befriade han dem, men de gjorde uppror med sina planer och sjönk allt djupare genom sin synd.44Ändå såg han till dem i deras nöd då han hörde deras rop.45Och han kom ihåg sitt förbund med dem och ångrade sig för sin stora nåds skull.46Och han lät dem finna barmhärtighet hos alla som fört bort dem i fångenskap.47Fräls oss, o HERRE vår Gud, och församla oss från hedningarna så att vi får tacka ditt heliga namn och triumfera i din lovprisning.48Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet, och allt folket ska säga: Amen! Prisa HERREN.
Swedish Reformation Bible Society