Isaiah37
1Och när kung Hiskia hörde det rev han sönder sina kläder och klädde sig i säcktyg och gick in i HERRENS hus.2Och han sände överförvaltaren Eljakim, skrivaren Sebna och de äldste av prästerna, klädda i säcktyg, till profeten Jesaja, Amos son.3Och dessa sa till honom: Så säger Hiskia: Denna dag är nödens, bestraffningens och skammens dag. För barnen har kommit fram till födseln men det finns ingen kraft att föda.4Kanske ska HERREN din Gud höra Rab-Sakes ord, som hans herre Assyriens kung har sänt för att håna den levande Guden, och straffa honom för de ord som HERREN din Gud har hört. Lyft därför upp din bön för den rest som är kvar.5Så gick kung Hiskias tjänare till Jesaja.6Och Jesaja sa till dem: Så ska ni säga till er herre, så säger HERREN: Var inte rädd för de ord du har hört, som den assyriske kungens tjänare har hädat mig med.7Se, jag ska låta en ande verka i honom så att han vänder tillbaka till sitt land när han får höra ett rykte. Och jag ska låta honom falla för svärd i sitt eget land.8Och Rab-Sake vände tillbaka och fann den assyriske kungen i krig mot Libna. För han hade hört att han lämnat Lakis.9Och han hörde det sägas om Etiopiens kung Tirhaka, att han har dragit ut för att kriga mot dig. Och när han hörde det, sände han budbärare till Hiskia och sa:10Så ska ni tala till Hiskia, kungen av Juda, och säga: Låt inte din Gud, som du förtröstar på bedra dig, så att du tänker: Jerusalem ska inte överlämnas i den assyriske kungens hand.11Se, du har ju hört vad Assyriens kungar har gjort med alla länder, och hur de fullständigt ödelagt dem. Skulle du då bli räddad?12Har folken som mina fäder förgjorde, Gosan, Haran, Resef och Edens barn, som var i Telassar, blivit räddade av sina gudar?13Var är kungen i Hamat och kungen i Arpad och kungen i staden Sefarvaim, i Hena och i Iva?14Då Hiskia hade tagit emot brevet av sändebudens hand och läst det, gick Hiskia upp till HERRENS hus, och bredde ut det inför HERREN.15Och Hiskia bad till HERREN och sa:16O HERRE Sebaot, Israels Gud, som tronar mellan keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden. Du har gjort himmel och jord.17Böj ditt öra och hör, o HERRE, öppna dina ögon, o HERRE, och se, och hör alla Sanheribs ord, som han sänt för att håna den levande Guden.18Det är sant, HERRE, att Assyriens kungar har ödelagt alla folk och deras länder.19Och de har kastat deras gudar i elden, för de var inga gudar, utan verk av människohänder, trä och sten. Därför har de förstört dem.20Därför, o HERRE vår Gud, rädda oss nu från hans hand, så att alla riken på jorden får veta att du är HERREN, endast du.21Då sände Jesaja, Amos son, detta bud till Hiskia och sa: Så säger HERREN, Israels Gud: Eftersom du har bett till mig angående Sanherib, Assyriens kung,22är detta det ord som HERREN har talat om honom: Jungfrun, dottern Sion har föraktat dig, och hånskrattat åt dig. Dottern Jerusalem har skakat på huvudet åt dig.23Vem har du hånat och hädat, och mot vem har du höjt din röst och högmodigt lyft din blick? Jo, mot Israels Helige!24Genom dina tjänare har du smädat Herren och sagt: Med mina många vagnar bestiger jag bergens höjder, till Libanons gränser. Och jag ska fälla dess högsta cedrar, och dess bästa cypresser. Och jag ska tränga fram till den avlägsnaste bergshöjden och dess frodiga skog.25Jag har grävt brunnar och druckit vatten, och med mina fotsulor har jag torkat ut alla floder på de belägrade platserna.26Har du inte hört att det var jag som för länge sedan ordnade det? Att jag i forntiden planerade det och nu har låtit det ske, så att du skulle ödelägga befästa städer och göra dem till ruinhögar.27Därför var deras invånare maktlösa, de var förskräckta och skamsna. De var som markens gräs, och som den gröna örten, som hustakens gräs, och som säd som förstörts innan det hunnit växa upp.28Men om du sitter eller går ut eller kommer in, så vet jag det och hur du rasar mot mig.29Eftersom du rasar emot mig och ditt högmod har nått mina öron, därför ska jag sätta min krok i din näsa och mitt betsel i din mun och föra dig tillbaka på den vägen som du kom.30Detta ska vara tecknet för dig: Detta år ska ni äta det självsådda och nästa år det som växer därifrån. Men det tredje året ska ni så och skörda och plantera vingårdar och äta av dess frukt.31Och de räddade av Juda hus som blivit kvar ska på nytt slå rot nertill och bära frukt upptill.32För en rest ska gå ut från Jerusalem och från Sions berg, de som undkommit. HERREN Sebaots nitälskan ska göra detta.33Därför säger HERREN så om Assyriens kung: Han ska inte komma in i denna stad, inte skjuta pilar där, och inte heller närma sig den med sköldar, eller kasta upp en vall mot den.34Han ska vända tillbaka samma väg som han kom, och ska inte komma in i denna stad, säger HERREN.35Jag ska beskydda denna stad och rädda den för min skull och för min tjänare Davids skull.36Och HERRENS ängel gick ut och slog 185 000 man i assyriernas läger. Och när man steg upp tidigt på morgonen, se, där låg alla de döda kropparna.37Då bröt Assyriens kung Sanherib upp och vände tillbaka och stannade i Nineve.38Och det skedde att när han tillbad i sin gud Nisroks tempel, så blev han dödad med svärd av sina söner Adrammelek och Sareser. De flydde sedan till Ararats land, och hans son Esarhaddon blev kung i hans ställe.
Swedish Reformation Bible Society