Till Titus1
1Från Paulus, Guds fasttjänare och Jesu Kristi apostel, för Guds utvaldas tro och insikt om sanning som hör till fromhet,2i hopp om eoniskt liv som den lögnfrie Guden har utlovat före eoniska tider.3Och han har i egna tider visat fram sitt ord genom förkunnelse som jag anförtrotts enligt order från vår Frälsare Gud.4Till Titus, äkta barn i gemensam tro: Nåd och frid från Gud Fader och Kristus Jesus, vår Frälsare. Äldstes egenskaper5För detta lämnade jag dig kvar på Kreta, för att räta ut det som återstod och insätta äldste i varje stad, såsom jag för dig förordnat:6om någon är oförvitlig, en enda kvinnas man och har barn som är trogna och inte under anklagelse för omåttlighet eller är ounderordnade.7För tillsyningsmannen måste vara oförvitlig som Guds förvaltare: inte arrogant, inte argsint, inte vinlysten, inte våldsverkare, inte vinningslysten8utan gästvänlig, godhetsälskande, sansad, rättfärdig, gudlig, självbehärskad9och hålla tag i det trofasta ordet enligt undervisningen, så att han är mäktig att både uppmuntra med den sunda läran och tillrättavisa dem som säger emot.10För det finns många som [också] är ounderordnade, struntpratare och duperare, särskilt de av omskärelsen.11Dem måste man tysta munnen på. Hela hus vänder de upp och ner på när de undervisar det man inte bör, för skamlig vinning.12En av dem har sagt, deras egen profet: ”Kretensare är ständigt lögnare, onda vilddjur, overksamma magar.”13Detta vittnesbörd är sant. Av den orsaken ska du tillrättavisa dem strängt, så att de blir sunda i tron14och inte aktar på judaiska myter och bud från människor som vänder sig bort från sanningen.15Allt är rent för de rena, men för de befläckade och otroende är inget rent, utan hos dem har både sinnet och samvetet befläckats.16De bekänner sig känna Gud, men med gärningarna förnekar de, och är skändliga och ohörsamma och för varje god gärning odugliga. Sund lära för olika grupper1Men du ska tala det som anstår den sunda läran.2Gamla män ska vara nyktra, seriösa, sansade: sunda i tron, kärleken, tålamodet.3Gamla kvinnor på samma sätt, med ett skick som anstår det sakrala: inte baktalare, inte förslavade under mycket vin, godhetslärare4så att de sansar de yngre kvinnorna till att vara mankära, barnkära,5sansade, rena, hemmaarbetande, goda och underordna sig sina egna män, så att inte Guds ord blir smädat.6De yngre männen på samma sätt: uppmana dem att vara sansade 7i allt, medan du framhåller dig själv som en förebild i goda gärningar, och i läran ofördärvadhet, allvar,8ett sunt obestridligt ord, så att den som är emot respekterar och inget uselt har att säga om oss.9Fasttjänare ska underordna sig sina egna härskare i allt, vara välbehagliga, inte säga emot,10inte smussla undan utan uppvisa all god trohet, så att de smyckar vår Frälsare Guds lära i allt. Guds nåd har framträtt11För Guds nåd har framträtt, frälsande för alla människor,12fostrande oss att neka ogudaktigheten och de världsliga begären och leva sansat och rättfärdigt och fromt i den nuvarande eonen,13medan vi väntar på det saliga hoppet och härlighetsframträdandet av vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus,14som har gett sig själv för oss för att återlösa oss från all laglöshet och rena åt sig själv ett helt eget folk, nitiskt för goda gärningar.15Detta ska du tala och uppmana och tillrättavisa, med all ordergivning. Ingen ska ignorera dig.1Påminn dem att underordna sig myndigheter, auktoriteter, lyda, vara beredda till varje god gärning:2inte smäda någon, vara icke stridande, vänliga och uppvisa all mildhet mot alla människor.3För en gång var också vi oförnuftiga, ohörsamma, förvillade och fasttjänade olika begär och njutningar, medan vi framlevde i ondska och avund, avskyvärda, hatande varandra.4Men när ljuvheten och människovänlighetenframträdde hos vår Frälsare Gud,5inte utifrån gärningar i rättfärdighet som vi hade gjortutan efter hans barmhärtighet,frälste han oss genom ett bad av pånyttfödelseoch förnyelse i helig Ande,6som han utgöt över oss rikligtgenom Jesus Kristus vår Frälsare7för att vi, rättfärdigförklarade genom dennes nåd,skulle bli arvingar med hopp om eoniskt liv.8Trofast är ordet. Och kring detta önskar jag att du noga slår fast, så att de fokuserar på att vara framstående i goda gärningar, de som har kommit till tro på Gud. Detta är bra och nyttigt för människorna.9Men dåraktiga diskussioner och släktledningar och osämjor och lagbråk ska du kringgå, för de är onyttiga och fåfängliga.10En heretisk människa ska du efter en första och en andra förmaning undanbe dig,11då du vet att en sådan har vänt sig bort och syndar och är självfördömd. Sluthälsningar12När jag skickar Artemas till dig, eller Tychikos, ivra för att komma till mig i Nikopolis. För där har jag bestämt mig för att övervintra.13Zenas den laglärde och Apollos ska du ivrigt hjälpa iväg så att inget är bristande för dem.14Men även de våra ska lära sig att vara framstående i goda gärningar för de nödvändiga behoven, så att de inte är utan frukt.15Hälsar dig gör alla som är med mig. Hälsa dem som har oss kära i tro. Nåden vare med er alla.
Stiftelsen Svenska Folkbibeln