Read Johannes uppenbarelse 1

Johannes uppenbarelse1

¹Jesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina fasttjänare det som måste ske med hast. Och han angav och sände genom sin ängel till sin fasttjänare Johannes,²som har vittnat om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd , vad han har sett.³Salig den som läser upp och de som hör profetians ord och håller fast vid det som är skrivet i den. För tiden är nära. Hälsning

⁴Från Johannes. Till de sju församlingarna i Asien: Nåd åt er och frid från honom som är och var och som kommer, och från de sju andarna framför hans tron,⁵och från Jesus Kristus: det trofasta vittnet, den förstfödde från de döda och ledaren över jordens kungar. Till honom som älskar oss och har löst oss från våra synder med sitt blod⁶och gjort oss till ett rike, till präster åt sin Gud och Far, hör äran och väldet till eonernas eoner. Amen.⁷Se: han kommer med molnenoch varje öga ska se honom,även de som genomborrat honom.Och jordens alla stammar ska slå sig själva över honom.Ja, amen.

⁸Jag är Alfa och Omega, säger Herren Gud, han som är och var och som kommer, Allhärskaren. Människosonen uppenbarar sig

⁹Jag Johannes, er broder och samdelaktig i nöden och riket och uthålligheten i Jesus, hade kommit till ön som kallas Patmos för Guds ord och Jesu vittnesbörd.¹⁰Jag kom i Ande på Herrens dag, och jag hörde bakom mig en väldig röst som en basun¹¹som sade: ”Det du ser, skriv det i en bokrulle och skicka till de sju församlingarna: till Efesos och till Smyrna och till Pergamon och till Thyatira och till Sardes och till Filadelfia och till Laodikeia.”

¹²Och jag vände om för att se rösten som talade med mig. Och när jag vände om såg jag sju lampställ av guld,¹³och mitt bland lampställen en lik en människoson, iklädd en fotsid dräkt och ombältad mot bröstvårtorna med ett bälte av guld.¹⁴Och hans huvud och hår var vita som vit ull, som snö, och hans ögon som en låga av eld,¹⁵och hans fötter lika skinande brons som i en glödgad ugn. Och hans röst var som en röst av stora vatten,¹⁶och han höll i sin högra hand sju stjärnor, och ur hans mun utgick en skarp tveeggad klinga. Och hans åsyn var såsom solen lyser i sin kraft.

¹⁷Och när jag såg honom, föll jag ner för hans fötter som död. Och han lade sin högra hand på mig och sade: ”Frukta inte! Jag är den förste och den siste¹⁸och den levande. Och jag var död, och se: jag är levande till eonernas eoner och har nycklarna till döden och Hades.¹⁹Skriv nu det du sett, och det som är, och det som ska ske efter detta.²⁰Mysteriet med de sju stjärnorna som du såg i min högra hand och de sju lampställen av guld: de sju stjärnorna är änglar för de sju församlingarna, och de sju lampställen är sju församlingar. Brevet till Efesos

¹Till ängeln för församlingen i Efesos, skriv:
Detta säger han som griper de sju stjärnorna i sin högra hand, som vandrar mitt bland de sju lampställen av guld:²Jag känner dina gärningar och din möda och uthållighet, och att du inte kan bära onda. Och du har prövat dem som kallar sig själva apostlar och inte är det, och du har funnit dem lögnaktiga.³Och uthållighet har du, och du har burit för mitt namns skull och inte mattats.

⁴Men jag har emot dig att du har lämnat din första kärlek.⁵Minns nu varifrån du fallit, och ändra sinne och gör de första gärningarna. Annars kommer jag till dig och ska flytta ditt lampställ från dess plats, om du inte ändrar sinne.⁶Men detta har du: att du hatar nikolaiternas gärningar som även jag hatar.

⁷Den som har öra ska höra vad Anden säger till församlingarna. Den som segrar, honom ska jag ge att äta av livets trä som är i Guds paradis. Brevet till Smyrna

⁸Och till ängeln för församlingen i Smyrna, skriv:
Detta säger den förste och den siste, han som blev död och levde igen:⁹Jag känner din nöd och fattigdom – men du är rik – och smädelsen från dem som säger sig vara judar och inte är det, utan en Satans synagoga.¹⁰Frukta inget som du kommer att få lida. Se, djävulen kommer att kasta några av er i fängelse för att ni ska prövas, och ni ska ha nöd i tio dagar. Bli trogen ända till döden, och jag ska ge dig livets krans.

¹¹Den som har öra ska höra vad Anden säger till församlingarna. Den som segrar ska aldrig skadas av den andra döden. Brevet till Pergamon

¹²Och till ängeln för församlingen i Pergamon, skriv:
Detta säger han som har den skarpa tveeggade klingan:¹³Jag vet var du bor, där Satans tron är. Och du håller fast vid mitt namn, och har inte förnekat tron på mig ens under dagarna kring Antipas, mitt trofasta vittne som blev dödad hos er där Satan bor.

¹⁴Men jag har emot dig lite: att du har några där som håller fast vid Balaams undervisning, han som lärde Balak att sätta en skandal framför Israels söner, att äta avgudaoffrat kött och begå otukt.¹⁵Så har också du några som håller fast vid nikolaiternas undervisning likaså.¹⁶Ändra nu sinne! Annars kommer jag till dig snart och ska kriga med dem med klingan från min mun.

¹⁷Den som har öra ska höra vad Anden säger till församlingarna. Den som segrar, honom ska jag ge av det fördolda mannat. Och jag ska ge honom en vit slät sten, och på den släta stenen är ett nytt namn skrivet som ingen känner utom den som får det. Brevet till Thyatira

¹⁸Och till ängeln för församlingen i Thyatira, skriv: Detta säger Guds Son, han som har sina ögon som en låga av eld och sina fötter lika skinande brons:¹⁹Jag känner dina gärningar, och din kärlek och tro och tjänst och uthållighet. Och dina sista gärningar är fler än de första.

²⁰Men jag har emot dig att du tillåter kvinnan Jezabel, som kallar sig själv profetissa och undervisar och förvillar mina fasttjänare till att begå otukt och äta avgudaoffrat kött.²¹Och jag har gett henne tid för att hon ska ändra sinne, och hon vill inte ändra sinne från sin otukt.²²Se, jag kastar henne i en bädd, och dem som begår äktenskapsbrott med henne i stor nöd om de inte ändrar sinne från hennes gärningar.²³Och hennes barn ska jag döda med död. Och alla församlingarna ska förstå att jag är den som utforskar njurar och hjärtan, och jag ska ge er var och en efter era gärningar.

²⁴Men till er övriga i Thyatira säger jag, alla som inte har den undervisningen, som inte har lärt känna Satans djupa ting som de kallar det: Jag lägger inte på er någon annan tyngd.²⁵Men det ni har, håll fast vid det fram tills jag kommer.

²⁶Och den som segrar och den som håller fast ända till slutet vid mina gärningar, honom ska jag ge auktoritet över folkslagen.²⁷Och han ska vara herde för dem med järnstav såsom keramikkärlen knäcks,²⁸såsom också jag har fått från min Far. Och jag ska ge honom morgonstjärnan.²⁹Den som har öra ska höra vad Anden säger till församlingarna. Brevet till Sardes

¹Och till ängeln för församlingen i Sardes, skriv:
Detta säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna: Jag känner dina gärningar, att du har namn att du lever. Och du är död.²Bli vaken och stärk det övriga som var på väg att dö. För jag har inte funnit dina gärningar uppfyllda inför min Gud.

³Minns då hur du tagit emot och hört, och håll fast och ändra sinne. Om du nu inte är vaken ska jag komma som en tjuv, och du ska alls inte veta vilken stund jag ska komma över dig.⁴Men du har några få namn i Sardes som inte har besudlat sina kläder. Och de ska vandra med mig i vitt, för de är värdiga.

⁵Den som segrar ska så bli klädd i vita kläder. Och jag ska aldrig stryka bort hans namn ur livets bok, och jag ska bekänna hans namn inför min Far och inför hans änglar.⁶Den som har öra ska höra vad Anden säger till församlingarna. Brevet till Filadelfia

⁷Och till ängeln för församlingen i Filadelfia, skriv:
Detta säger den helige, den sannfärdige, han som har Davids nyckel, han som öppnar och ingen ska stänga och stänger och ingen öppnar:⁸Jag känner dina gärningar. Se, jag har gett framför dig en öppnad dörr som ingen kan stänga. För du har liten kraft, och har hållit fast vid mitt ord och inte förnekat mitt namn.

⁹Se, jag ger några från Satans synagoga, av dem som säger sig själva vara judar och inte är det utan ljuger. Se, jag ska få dem att komma och tillbe inför dina fötter och förstå att jag har älskat dig.¹⁰Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet ska också jag bevara dig från prövningens stund, som ska komma över hela den bebodda världen för att pröva dem som bor på jorden.¹¹Jag kommer snart. Håll fast vid det du har, så att ingen tar din krans.

¹²Den som segrar, honom ska jag göra till en pelare i min Guds tempelbyggnad, och utanför ska han aldrig mer gå ut. Och jag ska skriva på honom min Guds namn och min Guds stads namn, det nya Jerusalem som kommer ner ur himlen från min Gud, och mitt nya namn.¹³Den som har öra ska höra vad Anden säger till församlingarna. Brevet till Laodikeia

¹⁴Och till ängeln för församlingen i Laodikeia, skriv:
Detta säger han som är Amen, det trofasta och sannfärdiga vittnet, begynnelsen till Guds skapelse:¹⁵Jag känner dina gärningar, att du varken är kall eller het. O att du var kall eller het!¹⁶Så, eftersom du är ljum och varken kall eller het, kommer jag att spy ut dig ur min mun.¹⁷Eftersom du säger: ”Jag är rik och har blivit rik, och av inget har jag behov”, och inte förstår att du är den som är eländig och ynklig och fattig och blind och naken,¹⁸samråder jag dig att hos mig köpa guld glödgat av eld så att du blir rik, och vita kläder så att du kan klä dig och din nakenhets skam inte visas, och salva för att smörja i dina ögon så att du ser.

¹⁹Dem som jag har kära tillrättavisar jag och tuktar. Visa nu nit och ändra sinne!²⁰Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag också komma in till honom och äta måltid med honom och han med mig.

²¹Den som segrar, honom ska jag ge att sätta sig med mig på min tron, såsom också jag har segrat och satt mig med min Far på hans tron.²²Den som har öra ska höra vad Anden säger till församlingarna. Tronen i himlen

¹Efter detta såg jag, och se: en dörr öppnad i himlen. Och den första rösten, som jag hade hört som en basun tala med mig, sade: ”Stig upp hit, och jag ska visa dig det som måste ske efter detta.”

²Direkt kom jag i Ande, och se: en tron var satt i himlen, och på tronen en som satt,³och han som satt var lik synen av jaspissten och karneol. Och en regnbåge var runt omkring tronen, lik synen av smaragd.⁴Och runt omkring tronen var tjugofyra troner, och på tronerna tjugofyra äldste sittande klädda i vita kläder, och på deras huvuden kransar av guld.⁵Och från tronen utgår blixtar och röster och åskor, och sju facklor av eld som brinner framför tronen, vilka är Guds sju andar.⁶Och framför tronen är som ett hav av glas, likt kristall.
Och i mitten av tronen och runt omkring tronen är fyra varelser, fulla av ögon framtill och baktill.⁷Och den första varelsen är lik ett lejon, och den andra varelsen lik en ungtjur, och den tredje varelsen har ansiktet som en människas, och den fjärde varelsen är lik en flygande örn.⁸Och de fyra varelserna har en efter en av dem sex vingar var, och runt omkring och inuti är de fulla av ögon. Och ingen ro har de dag och natt medan de säger:”Helig, helig, helig är Herren Gud Allhärskaren,han som var och som är och som kommer.”

⁹Och när varelserna ska ge ära och heder och tacksägelse till honom som sitter på tronen, som lever till eonernas eoner,¹⁰ska de tjugofyra äldste falla ner inför honom som sitter på tronen och tillbe honom som lever till eonernas eoner, och kasta sina kransar inför tronen och säga:¹¹”Värdig är du, vår Herre och Gud,att ta emot äran och hedern och makten.För du har skapat allt,och genom din vilja fanns det och blev skapat.”Bokrullen med de sju sigillen

¹Och jag såg i högra handen hos honom som satt på tronen en bokrulle, skriven inuti och utanpå, förseglad med sju sigill.²Och jag såg en stark ängel som förkunnade med väldig röst: ”Vem är värdig att öppna bokrullen och lossa dess sigill?”³Och ingen kunde i himlen eller på jorden eller under jorden öppna bokrullen eller se i den.⁴Och jag grät mycket, eftersom ingen befanns värdig att öppna bokrullen eller se i den.

⁵Och en av de äldste säger till mig: ”Gråt inte. Se, segrat har Lejonet av Juda stam, Davids rotskott, för att öppna bokrullen och dess sju sigill.” Lammet inför tronen

⁶Och jag såg i mitten av tronen och de fyra varelserna och i mitten av de äldste ett Lamm, stående som slaktat, och det hade sju horn och sju ögon, som är Guds sju andar som sänds ut till hela jorden.⁷Och det kom och tog emot ur högra handen hos honom som satt på tronen.

⁸Och när det tog emot bokrullen, föll de fyra varelserna och de tjugofyra äldste ner inför Lammet, och var och en hade en harpa och skålar av guld fulla av rökelser, som är de heligas böner. Den nya sången till Lammet

⁹Och de sjunger en ny sång och säger:”Värdig är du att ta emot bokrullen och öppna dess sigill.För du blev slaktad och köpte oss åt Gud med ditt blod,från varje stam och tunga och folk och folkslag.¹⁰Och du har gjort dem åt vår Gud till ett rike och präster,och de ska regera på jorden.”

¹¹Och jag såg, och jag hörde en röst av många änglar runt omkring tronen och varelserna och de äldste. Och deras antal var myriaders myriader och tusentals tusental,¹²och de sade med väldig röst:”Värdigt är Lammet som är slaktatatt ta emot makten och rikedom och vishetoch styrka och heder och ära och välsignelse!”

¹³Och varje skapelse i himlen och på jorden och under jorden och på havet och allt i dem hörde jag säga:”Till honom som sitter på tronen, och till Lammet,hör välsignelsen och hedern och äran och väldettill eonernas eoner!”

¹⁴Och de fyra varelserna sade: ”Amen.” Och de äldste föll ner och tillbad. Sex sigill bryts

¹Och jag såg när Lammet öppnade ett av de sju sigillen. Och jag hörde en av de fyra varelserna säga, som en röst av åska: ”Kom!”²Och jag såg, och se: en vit häst, och han som satt på den hade en båge. Och åt honom gavs en krans, och han gick ut segrande och för att segra.

³Och när han öppnade det andra sigillet, hörde jag den andra varelsen säga: ”Kom!”⁴Och ut kom en annan häst, en eldröd, och åt honom som satt på den gavs att ta freden från jorden och att de skulle slakta varandra. Och åt honom gavs ett stort svärd.

⁵Och när han öppnade det tredje sigillet, hörde jag den tredje varelsen säga: ”Kom!” Och jag såg, och se: en svart häst, och han som satt på den hade en våg i sin hand.⁶Och jag hörde som en röst mitt bland de fyra varelserna som sade: ”En choinix vete för en denar , och tre choinix korn för en denar. Och oljan och vinet ska du inte skada.”

⁷Och när han öppnade det fjärde sigillet, hörde jag rösten av den fjärde varelsen säga: ”Kom!”⁸Och jag såg, och se: en blekgrön häst, och han som satt ovanpå den, hans namn var Döden, och Hades följde med honom. Och åt dem gavs auktoritet över fjärdedelen av jorden, att döda med klinga och med svält och med död och av jordens vilddjur.

⁹Och när han öppnade det femte sigillet, såg jag under altaret själarna av dem som blivit slaktade för Guds ord och för vittnesbördet som de hade.¹⁰Och de ropade med väldig röst och sade: ”Hur länge, helige och sannfärdige Härskare, dömer du inte och skipar rätt för vårt blod från dem som bor på jorden?”¹¹Och åt dem var och en gavs en vit dräkt, och åt dem sades att vila ännu en liten tid tills också deras medtjänare och deras syskon, som skulle dödas liksom också de, hade uppfyllt sitt mått.

¹²Och jag såg när han öppnade det sjätte sigillet. Och det blev en väldig jordbävning, och solen blev svart som en säck av hår, och hela månen blev som blod.¹³Och himlens stjärnor föll till jorden, som ett fikonträd kastar sina vinterfikon när det bävar av en väldig vind.¹⁴Och himlen skildes åt, som en bokrulle rullas ihop, och varje berg och ö flyttades från sina platser.¹⁵Och jordens kungar och stormännen och befälhavarna och de rika och de starka och varje fasttjänare och fri dolde sig i grottorna och i bergens klippor,¹⁶och de säger till bergen och klipporna: ”Fall över oss och dölj oss från ansiktet hos honom som sitter på tronen, och från Lammets vrede!¹⁷För kommen är deras vredes stora dag, och vem kan bestå?” De hundrafyrtiofyra tusen

¹Och efter detta såg jag fyra änglar stå vid jordens fyra hörn och hålla kvar jordens fyra vindar, så att ingen vind skulle blåsa över jorden eller över havet eller över något träd.²Och jag såg en annan ängel stiga upp från solens uppgång, och han hade levande Guds sigill. Och han ropade med väldig röst till de fyra änglarna åt vilka getts att skada jorden och havet,³och sade: ”Skada inte jorden eller havet eller träden, förrän vi har satt sigill på vår Guds fasttjänare, på deras pannor.”

⁴Och jag hörde antalet av dem som hade fått sigill, hundrafyrtiofyra tusen som fått sigill från varje stam av Israels söner:⁵från Juda stam tolvtusen som fått sigill,från Rubens stam tolvtusen,från Gads stam tolvtusen,⁶från Asers stam tolvtusen,från Nefthalims stam tolvtusen,från Manasses stam tolvtusen,⁷från Symeons stam tolvtusen,från Levis stam tolvtusen,från Issachars stam tolvtusen,⁸från Zabulons stam tolvtusen,från Josefs stam tolvtusen,från Benjamins stam tolvtusen som fått sigill.Den stora skaran klädd i vitt

⁹Efter detta såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, från varje folkslag och stammar och folk och tungor, stående inför tronen och inför Lammet, klädda i vita dräkter och med palmer i sina händer,¹⁰och de ropar med väldig röst och säger:”Frälsningen hör till vår Gud, som sitter på tronen,och till Lammet!”

¹¹Och alla änglarna stod runt omkring tronen och de äldste och de fyra varelserna, och de föll ner inför tronen på sina ansikten och tillbad Gud¹²och sade:”Amen! Välsignelsen och äran och vishetenoch tacksägelsen och hedern och makten och styrkanhör till vår Gud, till eonernas eoner. Amen.”

¹³Och en av de äldste svarade och sade till mig: ”Dessa som är klädda i de vita dräkterna, vilka är de? Och varifrån kom de?”¹⁴Och jag har sagt honom: ”Min Herre, du vet.” Och han sade till mig:”Dessa är de som kommer ur den stora nöden.Och de har sköljt sina dräkter och gjort dem vita i Lammets blod.¹⁵Därför är de inför Guds tronoch dyrkar honom dag och natt i hans tempelbyggnad.Och han som sitter på tronen ska ha sitt tält över dem.¹⁶De ska inte hungra mer eller törsta mer,inte heller ska falla på dem solen eller någon hetta.¹⁷För Lammet mitt på tronen ska vara herde för democh vägleda dem till livets vattenkällor,och Gud ska stryka bort varje tår från deras ögon.”Det sjunde sigillet bryts

¹Och när han öppnade det sjunde sigillet, blev det tystnad i himlen ungefär en halvtimme. De sju basunerna

²Och jag såg de sju änglarna som står inför Gud, och åt dem gavs sju basuner.³Och en annan ängel kom och ställde sig vid altaret, och han hade ett rökelsekar av guld. Och åt honom gavs mycket rökelser, för att ge till alla de heligas böner på guldaltaret inför tronen.⁴Och upp steg röken från rökelserna med de heligas böner från ängelns hand inför Gud.

⁵Och sedan tog ängeln rökelsekaret och fyllde det från elden på altaret och kastade till jorden, och det blev åskor och röster och blixtar och jordbävning.⁶Och de sju änglarna som hade de sju basunerna beredde sig att basunera. De fyra första basunerna

⁷Och den förste basunerade. Och det kom hagel och eld, blandat med blod, och kastades på jorden. Och tredjedelen av jorden brändes upp, och tredjedelen av träden brändes upp, och allt grönt gräs brändes upp.

⁸Och den andra ängeln basunerade. Och som ett stort berg, brinnande av eld, kastades i havet. Och tredjedelen av havet blev blod,⁹och tredjedelen av skapelserna i havet som hade själar dog, och tredjedelen av skeppen fördärvades.

¹⁰Och den tredje ängeln basunerade. Och det föll från himlen en stor stjärna, brinnande som en fackla, och den föll över tredjedelen av floderna och över vattenkällorna.¹¹Och stjärnans namn kallas Malört. Och tredjedelen av vattnen blev till malört, och många av människorna dog av vattnen eftersom de blivit bittra.

¹²Och den fjärde ängeln basunerade. Och då träffades tredjedelen av solen och tredjedelen av månen och tredjedelen av stjärnorna, så att tredjedelen av dem förmörkades och dagen inte lyser med tredjedelen av sig, och natten likaså.

¹³Och jag såg, och jag hörde en örn flygande mitt på himlen som sade med väldig röst: ”Ve, ve, ve dem som bor på jorden för de övriga basunljuden från de tre änglarna som kommer att basunera!” Den femte basunen

¹Och den femte ängeln basunerade. Och jag såg en stjärna från himlen fallen till jorden, och åt den gavs nyckeln till avgrundens brunn.²Och den öppnade avgrundens brunn, och upp steg rök ur brunnen som rök från en stor ugn, och solen och luften förmörkades av röken från brunnen.

³Och ur röken kom gräshoppor ut på jorden, och åt dem gavs auktoritet såsom jordens skorpioner har auktoritet.⁴Och det sades till dem att inte skada jordens gräs eller något grönt eller något träd, utan bara de människor som inte har Guds sigill på pannorna.⁵Och åt dem gavs att inte döda dem, men att de skulle plågas i fem månader. Och deras plåga är som plågan från en skorpion när den hugger till en människa.⁶Och under dessa dagar ska människorna söka döden och aldrig finna den, och de ska åtrå att dö och döden flyr från dem.

⁷Och gräshoppornas likheter var lika hästar beredda för krig. Och på deras huvuden var som kransar likt av guld, och deras ansikten var som människors ansikten.⁸Och de hade hår som kvinnors hår, och deras tänder var som lejons,⁹och de hade bröstpansar som bröstpansar av järn. Och ljudet av deras vingar var som ljudet av kärror med många hästar som rusar fram till krig.¹⁰Och de har svansar likt skorpioner och gaddar, och i deras svansar finns deras auktoritet att skada människorna i fem månader.¹¹De har över sig som kung avgrundens ängel, vars namn på hebreiska är Abaddon, och på grekiskan har han namnet Apollyon .

¹²Det första veropet har gått iväg. Se, det kommer ännu två verop efter detta. Den sjätte basunen

¹³Och den sjätte ängeln basunerade. Och jag hörde en röst från de fyra hornen på guldaltaret inför Gud¹⁴som sade till den sjätte ängeln som hade basunen: ”Lossa de fyra änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat.”¹⁵Och då lossades de fyra änglarna, beredda för den timmen och dagen och månaden och året, för att döda tredjedelen av människorna.¹⁶Och antalet i ryttartrupperna var två myriaders myrider. Jag hörde deras antal.

¹⁷Och så såg jag hästarna i synen och dem som satt på dem: de hade bröstpansar som var eldröda och hyacintblå och svavelgula, och hästarnas huvuden var som lejonhuvuden, och ur deras munnar utgår eld och rök och svavel.¹⁸Av dessa tre plågor dödades tredjedelen av människorna, av elden och röken och svavlet som utgick ur deras munnar.¹⁹För hästarnas auktoritet är i deras mun och i deras svansar. För deras svansar är lika ormar och har huvuden, och med dem skadar de.

²⁰Och de övriga av människorna, de som inte dödades med dessa plågor, ändrade inte sinne från sina händers verk så att de inte tillbad demonerna och avgudarna av guld och av silver och av brons och av sten och av trä, som varken kan se eller höra eller vandra.²¹Och de ändrade inte sinne från sina mord, eller från sina häxerier eller från sin otukt eller från sina stölder. Ängeln med den lilla bokrullen

¹Och jag såg en annan stark ängel stiga ner från himlen, klädd i ett moln. Och regnbågen var över hans huvud, och hans ansikte var som solen och hans ben som eldpelare,²och han hade i sin hand en liten bokrulle som var öppnad. Och han satte sin högra fot på havet och den vänstra på jorden³och ropade med väldig röst, såsom ett lejon mullrar. Och när han hade ropat, talade de sju åskorna med sina egna röster.⁴Och när de sju åskorna hade talat skulle jag skriva, och jag hörde en röst från himlen som sade: ”Sätt sigill på det som de sju åskorna har talat och skriv det inte.”

⁵Och ängeln som jag såg stå på havet och på jorden lyfte sin högra hand mot himlen⁶och svor vid honom som lever till eonernas eoner, som har skapat himlen och det som finns i den och jorden och det som finns på den och havet och det som finns i det, att: ”Tid ska inte finnas mer.⁷Utan i dagarna med den sjunde ängelns röst, när han kommer att basunera, då har fullbordats Guds mysterium, såsom han har evangeliserat för sina egna fasttjänare profeterna.”

⁸Och rösten som jag hade hört från himlen talade åter med mig och sade: ”Bege dig, ta den öppnade bokrullen i handen hos ängeln som står på havet och på jorden.”⁹Och jag gick bort till ängeln och sade till honom att ge mig den lilla bokrullen. Och han säger till mig: ”Ta och ät upp den. Och den ska göra din buk bitter, men i din mun ska den vara söt som honung.”¹⁰Och jag tog den lilla bokrullen ur ängelns hand och åt upp den. Och den var i min mun som söt honung, och när jag hade ätit den blev min buk bitter.¹¹Och de sade till mig: ”Du måste åter profetera över många folk och folkslag och tungor och kungar.” De två vittnena

¹Och åt mig gavs en rörstav lik ett spö, och man sade: ”Res dig och mät Guds tempelbyggnad och altaret och dem som tillber i den.²Och innergården utanför tempelbyggnaden ska du kasta ut utanför och inte mäta den. För den har getts åt folkslagen, och den heliga staden ska de trampa i fyrtiotvå månader.³Och jag ska ge mina två vittnen, och de ska profetera i ettusen tvåhundrasextio dagar klädda i säcktyg.”

⁴Dessa är de två olivträden och de två lampställen som står inför jordens Herre.⁵Och om någon vill skada dem, utgår eld ur deras mun och förtär deras fiender. Och om någon vill skada dem är det så han måste dödas.⁶Dessa har auktoriteten att stänga himlen så att inget regn regnar under dagarna för deras profetia. Och auktoritet har de över vattnen, att vända dem till blod, och att slå jorden med varje plåga så ofta de vill.

⁷Och när de har fullbordat sitt vittnesbörd, ska vilddjuret som stiger upp ur avgrunden göra krig med dem och besegra dem och döda dem.⁸Och deras lik ligger på gatan i den stora staden som andligt kallas Sodom och Egypten, där även deras Herre blev korsfäst.⁹Och man ser från folken och stammarna och tungorna och folkslagen deras lik i tre och en halv dagar, och deras lik låter man inte läggas i en grav.¹⁰Och de som bor på jorden gläder sig över dem och fröjdar sig och skickar äregåvor till varandra, eftersom dessa två profeter hade plågat dem som bor på jorden.

¹¹Och efter de tre dagarna och en halv kom livsande från Gud in i dem, och de stod på sina fötter. Och stor fruktan föll över dem som skådade dem.¹²Och de hörde en väldig röst från himlen som sade till dem: ”Stig upp hit!” Och de steg upp till himlen i molnet, och deras fiender skådade dem.¹³Och i den stunden blev det en stor jordbävning, och tiondelen av staden föll. Och vid jordbävningen dödades sjutusen människonamn, och de övriga blev förskräckta och gav ära åt himlens Gud.

¹⁴Det andra veropet har gått iväg. Se, det tredje veropet kommer snart. Den sjunde basunen

¹⁵Och den sjunde ängeln basunerade. Och det blev väldiga röster i himlen som sade:”Världens rike har blivit vår Herres och hans Kristi,och han ska regera till eonernas eoner.”

¹⁶Och de tjugofyra äldste som inför Gud satt på sina troner föll ner på sina ansikten och tillbad Gud¹⁷och sade:”Vi tackar dig, Herre Gud Allhärskare, du som är och som var,för att du har tagit din stora makt och regerat.¹⁸Och folkslagen vredgades, och kommen är din vrede,och tiden för de döda att dömasoch att ge lönen till dina fasttjänare profeterna och de heligaoch dem som fruktar ditt namn, de små och de stora,och fördärva dem som fördärvar jorden.”

¹⁹Och Guds tempelbyggnad öppnades i himlen, och hans förbundsark visade sig i hans tempelbyggnad. Och det blev blixtar och röster och åskor och jordbävning och väldigt hagel. Kvinnan och draken

¹Och ett stort tecken visade sig i himlen: en kvinna klädd i solen, och månen var under hennes fötter, och på hennes huvud en krans av tolv stjärnor.²Och havande i magen ropar hon och har värkar och är plågad att föda.

³Och det visade sig ett annat tecken i himlen, och se: en drake, stor och eldröd, som hade sju huvuden och tio horn och på sina huvuden sju kronor.⁴Och hans svans släpar med sig tredjedelen av himlens stjärnor och kastade dem till jorden.
Och draken stod framför kvinnan som skulle föda för att, när hon fött sitt barn, äta upp det.⁵Och hon födde en son, en hanne som kommer att vara herde för alla folkslag med järnstav. Och hennes barn rycktes upp till Gud och till hans tron.⁶Och kvinnan flydde till ödemarken, dit där hon har en plats beredd av Gud, så att man där ger henne näring i ettusen tvåhundrasextio dagar. Draken kastas till jorden

⁷Och det blev krig i himlen, Mikael och hans änglar för att kriga med draken. Och draken krigade, även hans änglar.⁸Och han mäktade inte, och ingen plats fanns för dem mer i himlen.⁹Och då kastades den stora draken, den urtida ormen som kallas Djävul och Satan, som förvillar hela den bebodda världen. Han kastades till jorden, och hans änglar kastades med honom.¹⁰Och jag hörde en väldig röst i himlen som sade:”Nu kom frälsningen och maktenoch vår Guds rike och hans Kristi auktoritet,för nu kastades våra syskons anklagaresom anklagar dem inför vår Gud dag och natt. ¹¹Och de besegrade honom genom Lammets blodoch genom sitt vittnesbörds ord,och älskade inte sin själ ända till döden.¹²Därför: Fröjda er, himlar, och ni som i dem har ert tält!Ve jorden och havet!För djävulen har stigit ner till er och har stort raseri,då han vet att han har liten tid.”

¹³Och när draken såg att han blivit kastad till jorden, förföljde han kvinnan som hade fött hannen.¹⁴Och åt kvinnan gavs den stora örnens två vingar för att flyga till ödemarken, till hennes plats, dit där hon ges näring en tid och tider och en halv tid, borta från ormens ansikte.¹⁵Och ormen kastade ur sin mun efter kvinnan vatten som en flod, för att göra henne flodburen.¹⁶Och jorden hjälpte kvinnan, och jorden öppnade sin mun och slukade floden som draken kastade ur sin mun.

¹⁷Och draken vredgades mot kvinnan, och han gick bort för att göra krig med de övriga av hennes säd som håller fast vid Guds bud och har Jesu vittnesbörd.¹⁸Och han stod på havets sand. Vilddjuret från havet

¹Och jag såg ur havet ett vilddjur stiga upp som hade tio horn och sju huvuden, och på sina horn tio kronor och på sina huvuden ett namn av hädelse.²Och vilddjuret som jag såg var likt en leopard, och dess fötter var som en björns och dess mun som ett lejons mun. Och draken gav det sin makt och sin tron och stor auktoritet.³Och ett av dess huvuden var såsom slaktat till döds, och dess dödsslag hade botats. Och hela jorden var förundrad efter vilddjuret.⁴Och de tillbad draken eftersom han hade gett auktoriteten åt vilddjuret, och de tillbad vilddjuret och sade: ”Vem är lik vilddjuret? Och vem kan kriga med det?”

⁵Och åt det gavs en mun som talade stora ting och hädelser, och åt det gavs auktoritet att göra så i fyrtiotvå månader.⁶Och det öppnade sin mun till hädelse mot Gud, för att häda hans namn och hans tabernakel, dem som i himlen har sitt tält.⁷Och åt det gavs att göra krig med de heliga och besegra dem , och åt det gavs auktoritet över varje stam och folk och tunga och folkslag.⁸Och tillbe det ska alla som bor på jorden, den vars namn inte är skrivet i livets bokrulle hos Lammet som är slaktat, från världens grundläggning.

⁹Om någon har öra ska han höra:¹⁰Om någon ska till fångenskap, beger han sig . Om någon kommer att döda med svärd, måste han dödas med svärd. Här är de heligas uthållighet och tro. Vilddjuret från jorden

¹¹Och jag såg ett annat vilddjur stiga upp ur jorden, och det hade två horn likt ett lamm och talade som en drake.¹²Och all auktoritet från det första vilddjuret gör det inför det, och det får jorden och de som bor på den att tillbe det första vilddjuret vars dödsslag hade botats.¹³Och det gör stora tecken, så att det till och med får eld från himlen att komma ner till jorden inför människorna.¹⁴Och det förvillar dem som bor på jorden genom tecknen som getts det att göra inför vilddjuret, och det säger åt dem som bor på jorden att göra en bild åt vilddjuret som har svärdsslaget och levde igen.¹⁵Och åt det gavs att ge ande åt vilddjurets bild, för att vilddjurets bild också skulle tala och göra så att alla som inte tillber vilddjurets bild dödas.

¹⁶Och det gör med alla, de små och de stora och de rika och de fattiga och de fria och fasttjänarna, att man ger dem ett märke på deras högra hand eller på deras panna¹⁷och att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller talet för dess namn.¹⁸Här är visheten. Den som har förnuft ska räkna fram vilddjurets tal, för en människas tal är det. Och dess tal är sexhundrasextiosex . Lammet på Sions berg

¹Och jag såg, och se: Lammet stående på Sions berg, och med honom hundrafyrtiofyra tusen som hade hans namn och hans Fars namn skrivet på sina pannor.²Och jag hörde en röst från himlen, som en röst av stora vatten och som en röst av väldig åska. Och rösten som jag hörde var som av harpsångare harpande på sina harpor.

³Och de sjöng som en ny sång inför tronen och inför de fyra varelserna och de äldste, och ingen kunde lära sig sången utom de hundrafyrtiofyra tusen, de som är köpta från jorden.⁴Dessa är de som inte har besudlat sig med kvinnor, för jungfrur är de, dessa som följer Lammet vart det än beger sig. Dessa har blivit köpta från människorna som en förstling åt Gud och åt Lammet,⁵och i deras mun har det inte funnits lögn. De är felfria. Tre änglars budskap

⁶Och jag såg en annan ängel, flygande mitt på himlen, som hade ett eoniskt evangelium att evangelisera över dem som satt på jorden och över varje folkslag och stam och tunga och folk,⁷och han sade med väldig röst: ”Frukta Gud och ge honom ära! För stunden för hans dom har kommit. Och tillbe honom som har gjort himlen och jorden och hav och vattenkällor.”

⁸Och en annan andra ängel följde efter och sade: ”Fallit, fallit har det stora Babylon! Av sitt otuktsraseris vin har hon gett alla folkslagen att dricka.”

⁹Och en annan tredje ängel följde dem och sade med väldig röst: ”Om någon tillber vilddjuret och dess bild och tar emot ett märke på sin panna eller på sin hand,¹⁰ska han också dricka av Guds raseris vin som blandats oblandat i hans vredes bägare, och plågas i eld och svavel inför heliga änglar och inför Lammet.¹¹Och röken från deras plåga stiger till eoners eoner, och de har ingen ro dag och natt, de som tillber vilddjuret och dess bild, och om någon tar emot märket med dess namn.”¹²Här är de heligas uthållighet, de som håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.

¹³Och jag hörde en röst från himlen som sade: ”Skriv: Saliga de döda som i Herren dör från nu. Ja, säger Anden, så att de får vila från sina mödor. För deras gärningar följer med dem.” Jorden skördas

¹⁴Och jag såg, och se: ett vitt moln, och på molnet en som satt lik en människoson, som på sitt huvud hade en krans av guld och i sin hand en skarp skära.¹⁵Och en annan ängel kom ut från tempelbyggnaden och ropade med väldig röst till honom som satt på molnet: ”Skicka ut din skära och skörda! För stunden att skörda har kommit, för jordens skörd har torkat.”¹⁶Och då kastade han som satt på molnet sin skära över jorden, och jorden skördades.

¹⁷Och en annan ängel kom ut från tempelbyggnaden i himlen, och även han hade en skarp skära.¹⁸Och en annan ängel kom ut från altaret och hade auktoritet över elden, och han ropade med ett väldigt vrål till honom som hade den skarpa skäran och sade: ”Skicka ut din skarpa skära och bärga klasarna från jordens vinstock! För mognat har dess druvor.”¹⁹Och då kastade ängeln sin skära till jorden, och han bärgade jordens vinstock och kastade i Guds raseris stora vinpress.²⁰Och vinpressen trampades utanför staden, och ut gick blod från pressen ända upp till betslen på hästarna ettusensexhundra stadier bort. Sången till Lammet

¹Och jag såg ett annat tecken i himlen, stort och förunderligt: sju änglar som hade sju plågor, de sista. För med dem har Guds raseri fullbordats.

²Och jag såg som ett hav av glas, blandat med eld, och dem som hade segrat från vilddjuret och från dess bild och från dess namns tal, och de stod på glashavet och hade Guds harpor.³Och de sjunger Guds fasttjänare Moses sång och Lammets sång och säger:”Stora och förunderliga är dina gärningar,Herre Gud Allhärskare.Rättfärdiga och sannfärdiga är dina vägar,du folkslagens Kung.⁴Vem ska alls inte frukta dig, Herre, och ära ditt namn?För du ensam är gudlig,för alla folkslagen ska komma och tillbe inför dig.För dina rättfärdighetsdomar har trätt fram.”De sju sista plågorna

⁵Och efter detta såg jag, och nu öppnades tempelbyggnaden med vittnesbördets tabernakel i himlen.⁶Och ut kom de sju änglarna som hade de sju plågorna ur tempelbyggnaden, iklädda glänsande rent linne och ombältade runt bröstkorgarna med bälten av guld.⁷Och en av de fyra varelserna gav de sju änglarna sju skålar av guld, fulla av raseri från Gud som lever till eonernas eoner.⁸Och tempelbyggnaden fylldes med rök av Guds härlighet och av hans makt, och ingen kunde gå in i tempelbyggnaden förrän de sju änglarnas sju plågor hade fullbordats.

¹Och jag hörde en väldig röst från tempelbyggnaden som sade till de sju änglarna: ”Bege er och utgjut de sju skålarna med Guds raseri på jorden.”

²Och den förste gick iväg och utgöt sin skål på jorden. Och det kom ett ont och elakt varigt sår på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild.

³Och den andre utgöt sin skål i havet. Och det blev till blod som från en död, och varje själ av liv dog som fanns i havet.

⁴Och den tredje utgöt sin skål i floderna och vattenkällorna. Och de blev till blod,⁵och jag hörde vattnens ängel säga:”Rättfärdig är du som är och som var, du Gudlige,för att du dömt detta.⁶För blod av heliga och profeter har de utgjutit,och blod har du gett dem att dricka.De är värda det.”

⁷Och jag hörde altaret säga: ”Ja, Herre Gud Allhärskare. Sannfärdiga och rättfärdiga är dina domar.”

⁸Och den fjärde utgöt sin skål över solen. Och åt den gavs att sveda människorna med eld,⁹och människorna sveddes av väldig hetta och hädade Guds namn, han som har auktoriteten över dessa plågor. Och de ändrade inte sinne till att ge honom ära.

¹⁰Och den femte utgöt sin skål över vilddjurets tron. Och dess rike blev förmörkat, och de gnagde sina tungor av smärtan¹¹och hädade himlens Gud av sina smärtor och av sina variga sår. Och de ändrade inte sinne från sina gärningar.

¹²Och den sjätte utgöt sin skål över den stora floden Eufrat. Och dess vatten torkade ut, så att vägen bereddes för kungarna från solens uppgång.¹³Och jag såg ur drakens mun och ur vilddjurets mun och ur den falske profetens mun tre orena andar, som paddor.¹⁴För de är demoners andar som gör tecken, som går ut till kungarna i hela den bebodda världen för att samla dem till kriget på Gud Allhärskarens stora dag.¹⁵”Se, jag kommer som en tjuv. Salig den som är vaken och bevarar sina kläder, så att han inte vandrar naken och man ser hans oanständighet.”¹⁶Och de samlade dem till den plats som kallas på hebreiska Harmagedon. Den sjunde skålen

¹⁷Och den sjunde utgöt sin skål över luften. Och det utgick en väldig röst ur tempelbyggnaden från tronen som sade: ”Det har skett.”¹⁸Och det blev blixtar och röster och åskor, och det blev en stor jordbävning, en sådan som inte har varit från det att människor blev till på jorden – en så stor jordbävning, så väldig.¹⁹Och den stora staden blev till tre delar, och folkslagens städer föll. Och det stora Babylon blev ihågkommet inför Gud, att ge henne bägaren med hans vredesraseris vin.²⁰Och varje ö flydde, och berg fanns inte mer.²¹Och stort hagel, som talenttungt , kommer ner från himlen över människorna. Och människorna hädade Gud av hagelplågan, för dess plåga är mycket stor. Domen över den stora skökan

¹Och sedan kom en av de sju änglarna som hade de sju skålarna och talade med mig och sade: ”Kom, jag ska visa dig domen över den stora skökan som sitter på stora vatten.²Med henne har jordens kungar begått otukt, och de som bor på jorden har berusat sig av hennes otukts vin.”

³Och han förde bort mig till en ödemark i Ande. Och jag såg en kvinna sittande på ett scharlakansrött vilddjur, fullt av hädelsenamn, som hade sju huvuden och tio horn.⁴Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och förgylld med guld och ädelsten och pärlor, och hade en bägare av guld i sin hand, full av skändligheter och orenheterna från hennes otukt.⁵Och på hennes panna var ett namn skrivet, ett mysterium: ”Babylon den stora, modern till jordens skökor och skändligheter.”

⁶Och jag såg kvinnan berusad av de heligas blod och av Jesu vittnens blod. Och jag blev förundrad när jag såg henne, med stor undran.

⁷Och då sade mig ängeln: ”Varför blev du förundrad? Jag ska säga dig mysteriet med kvinnan och vilddjuret som bär henne och som har de sju huvudena och de tio hornen.⁸Vilddjuret som du såg, det var och är inte, och det kommer att stiga upp ur avgrunden och bege sig mot fördärv. Och de som bor på jorden ska förundras, de vilkas namn inte är skrivet på livets bokrulle från världens grundläggning när de ser vilddjuret, eftersom det var och inte är och kommer att vara där.

⁹Här är det förnuft som har vishet: de sju huvudena är sju berg där kvinnan sitter på dem. Och sju kungar är de:¹⁰fem har fallit, en är, en annan har ännu inte kommit. Och när han kommer, måste han lite bli kvar.¹¹Och vilddjuret, som var och inte är, är också själv en åttonde och är av de sju, och mot fördärv beger han sig.¹²Och de tio hornen som du såg är tio kungar som ännu inte har fått kungamakt, men auktoritet som kungar får de för en timme med vilddjuret.¹³Dessa har en enda avsikt, och sin makt och auktoritet ger de till vilddjuret.¹⁴Dessa ska kriga med Lammet, och Lammet ska besegra dem, för han är herrars Herre och kungars Kung. Och de som är med honom är kallade och utvalda och trofasta.”

¹⁵Och han säger till mig: ”Vattnen som du såg där skökan sitter är folk och skaror, och folkslag och tungor.¹⁶Och de tio hornen som du såg och vilddjuret, dessa ska hata skökan. Och ödelagd ska de göra henne och naken, och hennes kött ska de äta, och henne ska de bränna upp i eld.¹⁷För Gud har gett i deras hjärtan att göra hans avsikt och göra en enda avsikt och ge sin kungamakt åt vilddjuret, ända tills Guds ord blir fullbordade.¹⁸Och kvinnan som du såg är den stora staden som har kungamakt över jordens kungar.” Babylons fall

¹Efter detta såg jag en annan ängel som kom ner från himlen och hade stor auktoritet, och jorden lystes upp av hans härlighet.²Och han ropade med stark röst och sade: ”Fallit, fallit har det stora Babylon! Och det har blivit en boningsplats för demoner, och ett fängelse för varje oren ande, och ett fängelse för varje oren och hatad fågel .³För av hennes otuktsraseris vin har alla folkslagen druckit . Och jordens kungar har med henne begått otukt, och jordens köpmän har av kraften i hennes överdåd blivit rika.”

⁴Och jag hörde en annan röst från himlen som sade: ”Gå ut från henne, mitt folk, så att ni inte blir samdelaktiga i hennes synder, och från hennes plågor så att ni inte får ta emot.⁵För hennes synder har anslutit sig ända upp till himlen, och Gud har mints hennes orätter.⁶Ge henne tillbaka såsom också hon gav tillbaka, och dubbla dubbelt efter hennes gärningar. I bägaren som hon har blandat ska ni blanda åt henne dubbelt.⁷Så mycket som hon har ärat sig själv och haft överdåd, så mycket ska ni ge henne plåga och sorg. För i sitt hjärta säger hon att: Jag sitter som drottning, och änka är jag inte, och sorg ska jag aldrig se.⁸Därför ska på en enda dag hennes plågor komma, död och sorg och svält. Och i eld ska hon brännas upp, för stark är Herren Gud som har dömt henne.”

⁹Och de ska gråta och slå sig själva över henne, jordens kungar som med henne har begått otukt och haft överdåd, när de ser röken från hennes brännande¹⁰medan de står långt ifrån av fruktan för hennes plåga och säger:”Ve, ve, du stora stad! Babylon, du starka stad!För på en enda timme kom din dom.”

¹¹Och jordens köpmän gråter och sörjer över henne, eftersom ingen köper deras last längre:¹²last av guld och silver och ädelsten och pärlor och fint linne och purpur och siden och scharlakan, och allt tujaträ och varje kärl av elfenben och varje kärl av ädlaste trä och av brons och järn och marmor,¹³och kanel och kardemumma och rökelser och balsam och olibanum och vin och olja och fint mjöl och vete och boskap och får, och av hästar och vagnar och kroppar, och människors själar.¹⁴Och din sommarfrukt för själens begärhar gått bort från dig,och allt det flotta och det glänsandehar gått förlorat från dig,och aldrig mer ska man det finna.

¹⁵Köpmännen för detta, som blivit rika av henne, ska stå långt ifrån av fruktan för hennes plåga och gråta och sörja¹⁶och säga:”Ve, ve, du stora stad,klädd i fint linne och purpur och scharlakanoch förgylld med guld och ädelsten och pärla!¹⁷För på en enda timme ödelades sådan rikedom.”Och varje styrman och varje seglare på plats och sjömän och alla som arbetar på havet stod långt ifrån¹⁸och ropade, när de såg röken från hennes brännande, och sade: ”Vem var lik den stora staden?”¹⁹Och de kastade stoft över sina huvuden och ropade och grät och sörjde, och sade:”Ve, ve, den stora stadeni vilken alla som hade skeppen på havetblev rika av hennes dyrbarhet!För på en enda timme blev hon ödelagd.²⁰Fröjda dig över henne,himmel och heliga och apostlar och profeter!För Gud har dömt er dom från henne.”

²¹Och en stark ängel tog upp en sten, som en stor kvarnsten, och kastade i havet och sade:”Så ska den med fart kastas, Babylon den stora staden,och aldrig finnas mer.²²Och ljud av harpsångare och musiker och flöjtblåsareoch trumpetare ska aldrig höras i dig mer,och någon hantverkare av något yrke ska aldrig finnas i dig mer,och ljud av kvarnsten ska aldrig höras i dig mer,²³och ljus från lampa ska aldrig lysa i dig mer,och röst av brudgum och brud ska aldrig höras i dig mer.För dina köpmän var jordens stormän,för genom din häxkonst förvillades alla folkslagen.²⁴Och i henne fanns blod av profeter och heligaoch alla som slaktats på jorden.”Halleluja i himlen

¹Efter detta hörde jag som en väldig röst från en stor skara i himlen som sade:”Halleluja!Frälsningen och äran och makten tillhör vår Gud,²för sannfärdiga och rättfärdiga är hans domar.För han har dömt den stora skökansom fördärvade jorden med sin otukt,och skipat rätt för sina fasttjänares blod från hennes hand.”

³Och en andra gång har de sagt: ”Halleluja!” Och röken från henne stiger upp till eonernas eoner.

⁴Och de tjugofyra äldste och de fyra varelserna föll ner och tillbad Gud som sitter på tronen och sade: ”Amen. Halleluja!”⁵Och en röst från tronen utgick och sade:”Lovprisa vår Gud, alla hans fasttjänareoch ni som fruktar honom, de små och de stora!”Lammets bröllop

⁶Och jag hörde som en röst av en stor skara och som en röst av stora vatten och som en röst av starka åskor som sade:”Halleluja!För han har börjat regera,Herren vår Gud Allhärskaren.⁷Låt oss glädjas och jubla och ge honom äran!För Lammets bröllop har kommit,och hans hustru har berett sig,⁸och åt henne har getts att klä sig i glänsande rent fint linne.”För det fina linnet är de heligas rättfärdighetsdomar.

⁹Och han säger till mig: ”Skriv: Saliga de som till Lammets bröllopsmåltid är bjudna.” Och han säger till mig: ”Dessa är Guds sannfärdiga ord.”¹⁰Och jag föll ner inför hans fötter för att tillbe honom. Och han säger till mig: ”Se, inte så! En medtjänare är jag till dig och dina syskon som har Jesu vittnesbörd. Gud ska du tillbe.” För Jesu vittnesbörd är profetians Ande. Ryttaren på den vita hästen

¹¹Och jag såg himlen öppnad, och se: en vit häst, och han som sitter på den [kallas ] Trofast och Sannfärdig, och i rättfärdighet dömer han och krigar.¹²Och hans ögon är en låga av eld, och på hans huvud finns många kronor, och han har ett namn skrivet som ingen känner utom han själv¹³och är klädd i en mantel doppad i blod. Och hans namn har kallats Guds Ord.¹⁴Och trupperna i himlen följde honom på vita hästar, iklädda rent vitt fint linne.¹⁵Och ur hans mun utgår en skarp klinga för att med den slå folkslagen. Och han ska vara herde för dem med järnstav, och han trampar Gud Allhärskarens vredesraseris vinpress.¹⁶Och han har på manteln och på sitt lår ett namn skrivet: ”Kungars Kung och herrars Herre.”

¹⁷Och jag såg en ängel stå i solen, och han ropade med väldig röst och sade till alla fåglarna flygande mitt på himlen: ”Kom, samlas till Guds stora festmåltid¹⁸för att äta kött av kungar och kött av befälhavare och kött av starka män, och kött av hästar och av dem som sitter på dem, och kött av alla, både fria och fasttjänare och små och stora.”

¹⁹Och jag såg vilddjuret och jordens kungar och deras trupper, samlade för att göra kriget med honom som sitter på hästen och med hans trupp.²⁰Och vilddjuret fångades, och med det den falske profeten som hade gjort tecknen inför det, med vilka han förvillat dem som tog emot vilddjurets märke och dem som tillbad dess bild. Levande kastades de två i eldsjön som brinner av svavel.²¹Och de övriga dödades med klingan från honom som satt på hästen, den som utgick ur hans mun. Och alla fåglarna mättades av deras kött. Tusenårsriket

¹Och jag såg en ängel stiga ner från himlen, och han hade nyckeln till avgrunden och en stor kedja i sin hand.²Och han grep draken, den urtida ormen som är djävul och Satan, och band honom för tusen år.³Och han kastade honom i avgrunden och stängde och satte sigill ovanför honom, för att han inte mer skulle förvilla folkslagen förrän de tusen åren hade fullbordats. Efter detta måste han bli löst en liten tid.

⁴Och jag såg troner, och de satte sig på dem och en dom gavs åt dem. Samt själarna av dem som hade blivit yxade för Jesu vittnesbörd och för Guds ord, och de som inte hade tillbett vilddjuret eller dess bild och inte tagit emot märket på pannan och på sin hand. Och de levde och regerade med Kristus i tusen år.⁵Detta är den första uppståndelsen.⁶Salig och helig den som har del i den första uppståndelsen. Över dessa har den andra döden ingen auktoritet, utan de ska vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år. Satans nederlag

⁷Och när de tusen åren är fullbordade, ska Satan bli löst från sitt fängelse.⁸Och han ska gå ut för att förvilla folkslagen i jordens fyra hörn, Gog och Magog, för att samla dem till kriget. Deras antal var som havets sand.⁹ Och de gick upp över jordens bredd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Och eld kom ner från Gud ur himlen och förtärde dem.¹⁰Och djävulen som förvillade dem kastades i sjön av eld och svavel, där också vilddjuret och den falske profeten var. Och de ska plågas dag och natt till eonernas eoner. De dödas dom

¹¹Och jag såg en stor vit tron, och honom som satt på den. Från hans ansikte flydde jorden och himlen, och ingen plats fanns för dem.¹²Och jag såg de döda, de stora och de små, stå inför tronen. Och bokrullar öppnades. Och en annan bokrulle öppnades, som är livets. Och de döda dömdes utifrån det som var skrivet i bokrullarna, efter sina gärningar.¹³Och havet gav de döda som var i det, och döden och Hades gav de döda som var i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar.¹⁴Och döden och Hades kastades i eldsjön. Detta är den andra döden, eldsjön.¹⁵Och om någon inte fanns i livets bok skriven, kastades han i eldsjön. En ny himmel och en ny jord

¹Och jag såg en ny himmel och en ny jord. För den första himlen och den första jorden hade gått bort, och havet finns inte mer.²Och den heliga staden, det nya Jerusalem såg jag komma ner ur himlen från Gud, beredd som en brud smyckad för sin man.³Och jag hörde en väldig röst från tronen som sade: ”Se: Guds tabernakel är hos människorna, och han ska ha sitt tält hos dem. Och de ska vara hans folk , och Gud själv ska vara hos dem som deras Gud.⁴Och han ska stryka bort varje tår från deras ögon. Och döden ska inte finnas mer, och varken sorg eller skri eller smärta ska finnas mer. Det första har gått bort.”

⁵Och han som satt på tronen sade: ”Se: jag gör allting nytt.” Och han säger: ”Skriv. För dessa ord är trofasta och sannfärdiga.”⁶Och han sade till mig: ”Det har skett. Jag är Alfa och Omega, begynnelsen och slutet. Åt den som törstar ska jag ge ur källan med livets vatten gratis.⁷Den som segrar ska få ärva detta. Och jag ska för honom vara Gud, och han ska för mig vara son.⁸Men för de fega och otroende och skändliga och mördarna och de otuktiga och häxmästarna och avgudadyrkarna och alla de lögnaktiga, deras del är i sjön som brinner av eld och svavel. Det är den andra döden.” Det nya Jerusalem

⁹Och sedan kom en av de sju änglarna som hade de sju skålarna fulla med de sju sista plågorna och talade med mig och sade: ”Kom, jag ska visa dig bruden, Lammets hustru.”¹⁰Och han förde mig bort i Ande upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden, Jerusalem, som kom ner ur himlen från Gud.¹¹Den hade Guds härlighet, dess ljusglans lik ädlaste sten, som kristallklar jaspissten.

¹²Den hade en stor och hög mur, den hade tolv porthus och över porthusen tolv änglar och namn skrivna, vilka är från de tolv stammarna av Israels söner:¹³från öster tre porthus, och från norr tre porthus, och från söder tre porthus, och från väster tre porthus.¹⁴Och stadens mur hade tolv grundvalar, och på dem tolv namn från Lammets tolv apostlar.

¹⁵Och han som talade med mig hade ett mått, en rörstav av guld för att mäta staden och dess porthus och dess mur.¹⁶Och staden ligger som en fyrkant, och dess längd är så stor som bredden. Och han mätte staden med rörstaven till tolvtusen stadier . Dess längd och bredd och höjd är lika.¹⁷Och han mätte dess mur till hundrafyrtiofyra alnar efter en människas mått, vilket är en ängels.

¹⁸Och dess murs uppbyggnad var jaspis, och staden var rent guld, likt rent glas.¹⁹Grundvalarna för stadens mur var smyckade med varje ädelsten: den första grundvalen var jaspis, den andra safir, den tredje kalcedon, den fjärde smaragd,²⁰den femte sardonyx, den sjätte karneol, den sjunde krysolit, den åttonde beryll, den nionde topas, den tionde krysopras, den elfte hyacint, den tolfte ametist.²¹Och de tolv porthusen var tolv pärlor. Vart och ett av porthusen var av en enda pärla. Och stadens gata var rent guld, som genomskinligt glas.

²²Och tempelbyggnad såg jag inte i den, för Herren Gud Allhärskaren är dess tempelbyggnad, och Lammet.²³Och staden har inget behov av solen eller månen för att lysa för den, för Guds härlighet har lyst upp den, och dess lampa är Lammet.²⁴Och folkslagen ska vandra genom dess ljus, och jordens kungar för sin härlighet in i den.²⁵Och dess porthus ska aldrig stängas om dagen – för natt ska inte finnas där –²⁶och de ska föra folkslagens härlighet och heder in i den.²⁷Och aldrig ska det komma in i den något oheligt, och den som gör skändlighet och lögn, utan bara de som är skrivna i livets bokrulle hos Lammet.

¹Och han visade mig en flod med livets vatten, glänsande som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. ²I mitten av dess gata och floden, härifrån och därifrån, finns livets trä som gör frukter tolv gånger. Varenda månad avger det sin frukt, och träets löv är till läkedom för folkslagen.

³Och inget förbannat ska finnas mer. Och Guds och Lammets tron ska vara i den, och hans fasttjänare ska dyrka honom.⁴Och de ska se hans ansikte, och hans namn ska vara på deras pannor.⁵Och natt ska inte finnas mer, och de har inget behov av lampas ljus eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa upp dem. Och de ska regera till eonernas eoner. Jesus kommer snart

⁶Och han sade till mig: ”Dessa ord är trofasta och sannfärdiga. Och Herren, profeternas andars Gud, har sänt sin ängel för att visa sina fasttjänare det som måste ske med hast.”⁷”Och se, jag kommer snart. Salig den som håller fast vid profetians ord i denna bokrulle.”

⁸Och jag, Johannes, är den som hör och ser detta. Och när jag hade hört och sett, föll jag ner för att tillbe framför fötterna hos ängeln som visade mig detta.⁹Och han säger till mig: ”Se, inte så! En medtjänare är jag till dig och dina syskon profeterna och dem som håller fast vid orden i denna bokrulle. Gud ska du tillbe.”

¹⁰Och han säger till mig: ”Sätt inte sigill på profetians ord i denna bokrulle. För tiden är nära.¹¹Den som gör orätt ska göra mer orätt, och den smutsige smutsa ner sig mer. Och den rättfärdige ska göra mer rättfärdighet, och den helige helga sig mer.

¹²Se, jag kommer snart. Och min lön är med mig, för att löna var och en såsom hans gärning kommer att vara.¹³Jag är Alfa och Omega, den förste och den siste, begynnelsen och slutet.¹⁴Saliga de som sköljer sina dräkter , så att rättigheten blir deras till livets trä och de får komma in genom porthusen till staden.¹⁵Utanför är hundarna och häxmästarna och de otuktiga och mördarna och avgudadyrkarna, och var och en som har lögnen kär och gör den.

¹⁶Jag, Jesus, har skickat min ängel att vittna för er om detta i församlingarna. Jag är Davids rotskott och ättling, den glänsande morgonstjärnan.”

¹⁷Och Anden och bruden säger: ”Kom!” Och den som hör ska säga: ”Kom!” Och den som törstar ska komma. Den som vill ska ta emot livets vatten gratis.

¹⁸Jag vittnar för var och en som hör profetians ord i denna bokrulle: Om någon lägger på ovanpå detta, ska Gud lägga på honom plågorna som är skrivna i denna bokrulle.¹⁹Och om någon tar bort från orden i bokrullen med denna profetia, ska Gud ta bort hans del från livets trä och av den heliga staden som är skrivna i denna bokrulle.²⁰Han som vittnar om detta säger: ”Ja, jag kommer snart.” Amen, kom Herre Jesus!

²¹Herren Jesu nåd vare med alla de heliga. Amen .

Stiftelsen Svenska Folkbibeln

https://app.library.bible/content/32b8d9ca45df48b6