Psalms90
1En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.2Innan bergen blev till och du skapade jorden och världen, är du, o Gud, från evighet till evighet.3Du låter människan vända åter till stoft, och du säger: Vänd åter, ni människors barn.4För tusen år är i dina ögon som gårdagen när den är förbi, och som en nattväkt .5Du sköljer bort dem som med en flod, de är likt en sömn, om morgonen är de likt gräs som växer upp.6På morgonen blomstrar det och frodas, på kvällen huggs det ner och vissnar.7För vi förgås av din vrede och vi förskräcks av din vredes glöd.8Du ställer våra missgärningar inför dig, våra hemliga synder i ditt ansiktes ljus.9För alla våra dagar försvinner under din vrede, vi slutar våra år som en suck.10Vårt liv varar sjuttio år, eller åttio år om krafterna räcker. Ändå är det möda och bekymmer när det är som bäst, för snart är det slut och vi flyger bort.11Vem känner din vredes kraft, och din vrede i enlighet med hur du borde fruktas?12Lär oss att räkna våra dagar, så att vi får ett vist hjärta.13Återvänd, o HERRE. Hur länge? Och förbarma dig angående dina tjänare!14Mätta oss med din nåd när morgonen gryr, så att vi får jubla och vara glada i alla våra livsdagar.15Gläd oss lika många dagar som du har bedrövat oss, lika många år som vi har sett det onda.16Låt ditt verk uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.17Och låt HERREN vår Guds skönhet vara över oss och gör våra händers verk fasta, ja, befäst våra händers verk.
Swedish Reformation Bible Society