Psalms57
1För körledaren, ”Fördärva inte”. En sång av David, när han var i grottan på flykt undan Saul.2Förbarma dig över mig, o Gud, förbarma dig över mig! För på dig förtröstar min själ, och under dina vingars skugga tar jag min tillflykt till dess faran är över.3Jag ropar till Gud, den Högste, till Gud som utför allt för mig. 4Han ska sända hjälp från himlen och rädda mig, när mina förföljare hånar mig. Sela. Gud sänder sin nåd och sin sanning.5Min själ är omgiven av lejon, jag ligger bland dem som brinner, ja bland människor vars tänder är spjut och pilar, och vars tungor är skarpa svärd.6Upphöjd vare du, o Gud, över himlarna, låt din härlighet vara över hela jorden.7De lade ut ett nät för mina fötter, min själ är nerböjd. De grävde en grop för mig, men föll själva i den. Sela.8Mitt hjärta är fast, o Gud, mitt hjärta är orubbligt: jag vill sjunga och lova.9Vakna min ära , vakna psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.10Jag vill prisa dig bland folken, Herre, jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.11För din nåd är stor, den når till himlarna, och din sanning ända till skyarna.12Upphöjd över himlarna vare du, o Gud, och din härlighet över hela jorden!
Swedish Reformation Bible Society