Numbers22
1Israels barn bröt upp och slog läger på Moabs hedar, öster om Jordan, mitt emot Jeriko.2Balak, Sippors son, såg allt som Israel hade gjort mot amoreerna.3Och Moab fruktade mycket för folket, eftersom det var så talrikt. Moabiterna gruvade sig för Israels barn,4och moabiterna sa till de äldste i Midjan: Nu kommer denna skara att beta av allt runt omkring oss, liksom oxen betar av gräset på marken. Och Balak, Sippors son, var på den tiden kung i Moab.5Han skickade sändebud till Bileam, Beors son, från Petor, som ligger nära floden i hans hemland, för att kalla honom och säga: Se, ett folk har kommit från Egypten och se, de täcker jordens yta, och de har slagit läger mitt emot mig.6Kom nu därför, jag ber dig, och förbanna detta folk åt mig, för de är för mäktiga för mig. Kanske ska jag då kunna slå dem och driva bort dem ur landet, för jag vet att den du välsignar är välsignad, och den du förbannar är förbannad.7Och de äldste i Moab och de äldste i Midjan gav sig i väg och hade med sig spådomslön i sin hand. De kom till Bileam och framförde till honom vad Balak hade sagt.8Han sa till dem: Stanna här över natten, så ska jag komma tillbaka till er med de ord som HERREN talar till mig. Och de moabitiska furstarna stannade hos Bileam.9Och Gud kom till Bileam och sa: Vad är det för män som är hos dig?10Bileam sa till Gud: Balak, Sippors son, kungen i Moab, har sänt dem till mig för att säga:11Se, ett folk har kommit från Egypten som täcker jordens yta. Kom nu och förbanna dem åt mig. Kanske ska jag då kunna besegra dem och driva bort dem.12Men Gud sa till Bileam: Du ska inte gå med dem. Du ska inte förbanna detta folk, för det är välsignat.13När Bileam steg upp på morgonen sa han till Balaks furstar: Gå till ert land, för HERREN vägrade att låta mig följa med er.14Då stod de moabitiska furstarna upp och gav sig i väg till Balak och sa: Bileam vägrade att följa med oss.15Men Balak skickade ännu en gång i väg furstar, fler och förnämligare än de förra.16Och de kom till Bileam och sa till honom: Så säger Balak, Sippors son: Jag ber dig, låt ingenting hindra dig från att komma till mig,17för jag vill visa dig mycket stor ära , och allt vad du säger till mig ska jag göra. Jag ber dig, kom och förbanna detta folk åt mig.18Då svarade Bileam och sa till Balaks tjänare: Om Balak än gav mig sitt hus fullt med silver och guld, så kan jag inte överträda ordet från HERREN, min Gud, varken mer eller mindre.19Så därför ber jag er, stanna kvar här över natten också ni, så att jag får veta vad HERREN har mer att säga mig.20På natten kom Gud till Bileam och sa till honom: Om dessa män har kommit för att kalla dig, så stå upp och följ med dem. Men du ska bara göra efter det ordet som jag talar till dig.21På morgonen steg Bileam upp, sadlade sitt åsnesto och följde med de moabitiska furstarna.22Men Guds vrede upptändes, därför att han gav sig i väg, och en HERRENS ängel ställde sig i vägen för att stå emot honom. Och han kom ridande på sin åsna och två av hans tjänare var med honom.23När åsnan såg HERRENS ängel stå i vägen med ett draget svärd i sin hand, vek åsnan av från vägen och gick ut på åkern. Då slog Bileam åsnan för att få henne att vända tillbaka in på vägen.24Då ställde sig HERRENS ängel på en stig mellan vingårdarna, med en mur på vardera sidan.25När åsnan såg HERRENS ängel, tryckte hon sig mot muren och klämde Bileams fot mot muren. Och han slog henne ännu en gång.26Och HERRENS ängel gick längre fram och ställde sig på ett trångt ställe, där det inte fanns någon möjlighet att vika åt sidan, vare sig åt höger eller åt vänster.27När åsnan såg HERRENS ängel lade hon sig ner under Bileam, och Bileams vrede upptändes, och han slog åsnan med staven.28Då öppnade HERREN åsnans mun och hon sa till Bileam: Vad har jag gjort mot dig, eftersom du tre gånger har slagit mig?29Och Bileam sa till åsnan: Därför att du har gjort mig till åtlöje. Hade jag haft ett svärd i min hand, så skulle jag döda dig.30Åsnan sa till Bileam: Är inte jag din åsna, som du har ridit på ända sedan jag blev din? Har jag någon gång brukat göra så mot dig? Och han sa: Nej.31Då öppnade HERREN Bileams ögon, så att han såg hur HERRENS ängel stod på vägen med ett draget svärd i sin hand, och han bugade sig och föll ner på sitt ansikte.32Och HERRENS ängel sa till honom: Varför har du slagit din åsna dessa tre gånger? Se, jag har gått ut för att stå i vägen för dig, eftersom din resa misshagar mig.33Åsnan såg mig och har dessa tre gånger vikit undan för mig. Om hon inte hade vikit undan för mig, skulle jag nu i sanning ha dödat dig men låtit henne leva.34Bileam sa till HERRENS ängel: Jag har syndat, för jag visste inte att du stod mig emot på vägen. Därför vill jag nu vända tillbaka, om det har väckt ditt misshag.35Och HERRENS ängel sa till Bileam: Följ med dessa män, men endast de ord jag säger till dig ska du tala. Och Bileam följde med Balaks furstar.36När Balak hörde att Bileam var på väg, gick han ut för att möta honom vid den stad i Moab, som ligger i gränstrakterna vid Arnon, som utgör den yttersta gränsen.37Och Balak sa till Bileam: Har jag inte enträget skickat bud efter dig för att kalla dig? Varför kom du inte till mig? Skulle jag verkligen inte kunna visa dig ära?38Bileam sa till Balak: Se, jag har kommit till dig. Har jag nu någon egen makt överhuvudtaget att tala något? Endast vad Gud lägger i min mun, det måste jag tala.39Så följde Bileam med Balak, och de kom till Kirjat Husot.40Och Balak slaktade oxar och får och sände till Bileam och till de furstar som var med honom.41Och det hände följande morgon att Balak tog med sig Bileam och förde upp honom på Bamot Baal. Därifrån kunde han se den längst ut belägna delen av folket.
Swedish Reformation Bible Society