Nehemiah6
1Nu hände det, när Sanballat, Tobia, araben Gesem och resten av våra fiender hörde att jag byggt upp muren och att det inte fanns några sprickor kvar i den även om jag vid den tidpunkten inte hade satt in dörrar i portarna,2att Sanballat och Gesem sände bud till mig och sa: Kom, låt oss träffas i någon av byarna på slätten av Ono. Men de tänkte göra något ont mot mig.3Och jag sände budbärare till dem och sa: Jag håller på med ett stort arbete så jag kan inte komma ner. Varför skulle arbetet få stanna upp medan jag lämnar det och kommer ner till er?4Ändå sände de till mig samma budskap fyra gånger och jag svarade dem varje gång på samma sätt.5Då sände Sanballat sin tjänare till mig med samma budskap för femte gången med ett öppet brev i sin hand.6I det stod det skrivet: Det har rapporterats bland hedningarna, och Gesem säger att du och judarna planerar att göra uppror. Därför bygger du upp muren enligt dessa rykten, så att du kan bli deras kung.7Och du har också ordnat med profeter som ska ropa ut om dig i Jerusalem och säga: Det finns en kung i Juda. Det som blivit sagt ska nu rapporteras till kungen. Kom nu därför och låt oss rådgöra med varandra.8Då sände jag bud till honom och svarade: Inget av det du säger har skett, utan detta har du hittat på i ditt eget hjärta.9För allesammans försökte att skrämma oss och sa: Deras händer kommer att bli för svaga för arbetet, så att det inte blir klart. Stärk nu därför mina händer, o Gud.10Sedan gick jag hem till Semaja, son till Delaja, son till Mehetabel, som hade låst om sig och han sa: Låt oss mötas i Guds hus, inne i templet och låt oss stänga templets dörrar. För de ska komma för att döda dig. Ja, de ska komma i natt för att döda dig.11Och jag sa: Skulle en man som jag fly? Och vilken man, som är en sådan som jag, skulle kunna gå in i templet och rädda sitt liv? Jag vill inte gå in.12För se, jag förstod att Gud inte hade sänt honom, utan han uttalade denna profetia mot mig därför att Tobia och Sanballat hade anlitat honom.13Därför hade man anlitat honom för att skrämma mig och få mig att synda, för att kunna sprida ut ett ont rykte, så att de fick anledning att förebrå mig.14Tänk, min Gud, på Tobia och Sanballat efter deras gärningar, och på profetissan Noadja och de andra profeterna som ville skrämma mig.15Och muren blev färdig på tjugofemte dagen i månaden Elul, efter femtiotvå dagar.16Och det hände att när alla våra fiender hörde om detta och alla hedningarna omkring oss såg allt detta, blev de mycket nedslagna i sina egna ögon, för att de förstod att detta verk var gjort av vår Gud.17Vid den tiden sände också de högt ansedda männen i Juda många brev till Tobia, och Tobias brev kom till dem.18För det var många i Juda som var förbundna med honom genom ed, därför att han var svärson till Sekanja, Aras son. Och hans son Johanan hade gift sig med dottern till Mesullam, Berekjas son.19De berättade också om hans goda gärningar till mig och det jag sa förde de vidare till honom. Och Tobia sände brev för att skrämma mig.
Swedish Reformation Bible Society