Job6
1Men Job tog till orda och sa:2O, att min sorg fullt ut kunde vägas och att min olycka kunde bli lagd i samma vågskål!3För då skulle den vara tyngre än havets sand, därför har mina ord varit förhastade. 4För den Allsmäktiges pilar har träffat mig, och min ande dricker deras gift . Guds fasor belägrar sig mot mig.5Skriar vildåsnan, när den har gräs eller råmar oxen över sitt foder?6Kan det som är utan smak ätas utan salt? Eller är det någon smak i äggets vita?7Det som min själ vägrade att röra vid, är nu min vämjeliga mat.8O, att jag kunde bli bönhörd och att Gud skulle ge mig det jag längtar efter,9nämligen att Gud ville förgöra mig, så att han räckte ut sin hand och gjorde slut på mig!10Då skulle jag ändå ha tröst, ja, jag skulle då härda ut i sorgen, om han inte skonade mig, för jag har inte dolt den Heliges ord.11Vad har jag för styrka som kunde vara mitt hopp? Och vad har jag för slut, att jag borde förlänga mitt liv?12Är min styrka som stenens styrka? Eller är mitt kött av koppar?13Finns inte min hjälp inom mig? Och är framgången bortdriven från mig?14Åt den nödställde bör barmhärtighet visas av hans vän, annars överger han fruktan för den Allsmäktige.15Ni mina bröder har gått svekfullt fram liksom en bäck och som strömmande bäckar rinner de bort.16De är mörka på grund av isen och snön som har gömt sig i dem.17När de blir varma, försvinner de, när de blir heta förgås de från sin plats.18De avviker från sin kurs, rinner ut i intet och försvinner.19Karavaner från Tema spanade efter dem, resande från Saba hoppas på dem.20De blev förvirrade eftersom de hade hoppats, de kom dit och fick skämmas.21För nu är ni ingenting, ni ser det förskräckliga och känner fruktan.22Har jag sagt: Ge mig, eller skänk mig av er förmögenhet?23Eller: hjälp mig från fiendens hand? Eller friköp mig ur den mäktiges hand?24Undervisa mig och jag ska tiga, och låt mig förstå, vad jag har gjort för fel?25Hur starka är inte sanningens ord! Men vad bevisar era argument?26Tänker ni tillrättavisa orden och talet på den som är desperat, vars ord är som vinden?27Ni överfaller den faderlöse och ni gräver en grop för er vän.28Och nu, var så goda och se på mig, för jag kan inte ljuga för er rakt i ansiktet.29Vänd om, jag ber er, låt inget orätt ske, ja, vänd om igen, min sak är rättfärdig.30Finns det någon orätt på min tunga? Kan inte min mun urskilja ondska?
Swedish Reformation Bible Society