Job23
1Då tog Job till orda och sa:2Även i dag är min klagan bitter. Min plåga är tyngre än mitt suckande.3O, om jag visste var jag kunde finna honom! Så jag kunde komma ända fram till hans tron!4Jag skulle lägga fram min sak inför honom och fylla min mun med argument.5Jag skulle veta orden som han skulle svara mig, och förstå vad han skulle säga mig.6Skulle han gå till rätta med mig i sin stora makt? Nej, istället skulle han ge mig styrka.7Där kunde den rättfärdige lägga fram sin sak inför honom, så skulle jag för alltid bli frikänd av min domare.8Se, jag går mot öster, men han är inte där, och mot väster , men jag kan inte finna honom.9Är han verksam i norr så kan jag inte skåda honom, och i söder skyler han sig så att jag inte kan se honom.10Men han känner vägen som jag tar. När han har prövat mig, ska jag komma fram som guld.11Min fot har hållit fast vid hans spår, jag har följt hans väg utan att vika av.12Inte heller har jag vikit av från hans läppars befallningar, jag har värdesatt orden från hans mun mer än mitt dagliga bröd.13Men han är den ende, vem kan ändra honom? Vad han vill, det gör han.14För han genomför det som han bestämt för mig och mycket sådant har han i sinnet.15Därför bävar jag inför hans närvaro, när jag tänker på det blir jag rädd för honom.16För Gud har gjort mitt hjärta svagt, den Allsmäktige har fått mig att bäva,17eftersom jag inte gick under före mörkret, inte heller dolde han mörkret för mitt ansikte.
Swedish Reformation Bible Society