Job15
1Då tog Elifas från Teman till orda och sa:2Ska en vis man tala så i vädret och fylla sitt bröst med östanvind?3Ska han försvara sin sak med värdelöst tal eller med ord till ingen nytta?4Ja, du förkastar gudsfruktan och förringar bönen inför Gud.5Ty din ondska lär din mun och du väljer de listigas tunga.6Din egen mun fördömer dig, inte jag, ja, dina egna läppar vittnar mot dig.7Är du den första människan som föddes eller blev du till före höjderna?8Har du hört Guds hemliga råd och håller du den visdomen för dig själv?9Vad vet du som inte vi vet? Vad har du för insikter som vi saknar?10Hos oss finns både gråhåriga män och åldringar, som är mycket äldre än din far.11Är Guds tröst inte nog för dig? Finns det något hemligt med dig? 12Varför leds du bort av ditt hjärta och varför blinkar du med ögonen?13Så att du vänder ditt sinne mot Gud och låter sådana ord komma ur din mun?14Vad är en människa, att hon skulle vara ren och att den som är född av en kvinna, skulle vara rättfärdig?15Se, han litar inte på sina heliga, inte ens himlarna är rena i hans ögon.16Hur mycket mer avskyvärd och fördärvad är inte då människan, hon som dricker orättfärdighet som vatten!17Lyssna på mig, jag ska visa dig något, vad jag har sett vill jag berätta.18Sådant som visa män fört vidare från sina fäder utan att dölja något,19av dem som fått landet, utan att någon främling ännu hade trängt in bland dem.20Den ogudaktige plågas av oro i alla sina livsdagar och antalet år är dolt för förtryckaren. 21Skrämmande ljud fyller hans öron. Mitt i hans välstånd kommer fördärvaren över honom.22Han tror inte att han ska återvända ifrån mörkret för svärdet väntar på honom.23Han irrar omkring efter bröd och säger: Var är det? Han vet att mörkrets dag är nära.24Nöd och ångest skrämmer honom, de ska besegra honom som en kung rustad till strid.25För han räcker ut sin hand mot Gud och förhäver sig mot den Allsmäktige.26Han springer mot honom med styv nacke, väl skyddad av sina tjocka sköldar,27för han har täckt sitt ansikte med fetma, och hans midja sväller av fett.28Han vistas i ödelagda städer, och i hus som ingen bor i, som är redo att bli ruiner.29Han kommer inte att bli rik, inte heller kommer hans rikedom att bestå, inte heller ska hans ägodelar sprida sig över jorden.30Han ska inte undkomma mörkret, lågan ska förtorka hans grenar och genom hans muns ande ska han förgås.31Han bör inte förtrösta sig på fåfänglighet, för han blir bedragen och fåfänglighet kommer att vara hans lön.32Det kommer att fullbordas innan hans tid är inne, och hans gren ska inte grönska.33Han ska skaka av sig sina omogna druvor som vinträdet och fälla sina blommor som ett olivträd.34För hycklarnas församling ska ligga öde och eld ska förtära de hus där mutor tas.35De är havande med elände och föder fördärv , deras buk förbereder svek.
Swedish Reformation Bible Society