Isaiah42
1Se, min tjänare som jag uppehåller, min utvalde som min själ gläder sig över. Jag har lagt min Ande över honom, han ska föra ut rätten till hednafolken.2Han ska inte ropa, inte höja sin röst, inte heller låta sin röst höras på gatan.3Ett brutet strå ska han inte bryta av, och en rykande veke ska han inte släcka. Med sanning ska han utbreda rätten .4Han ska inte försvagas eller tappa modet förrän han har upprättat rättvisa på jorden. Och havsländerna ska vänta på hans lag.5Så säger HERREN Gud, han som skapade himlarna och sträckte ut dem, han som har brett ut jorden och det som växer på den, han som ger liv åt folket på den och ande åt dem som vandrar på den.6Jag, HERREN, har kallat dig i rättfärdighet, och jag kommer att hålla din hand och bevara dig och ge dig till ett förbund för folket, till ett ljus för hednafolken.7För att öppna de blindas ögon, och föra ut fångarna ur fängelset, och ur fångenskapen dem som sitter i mörker.8Jag är HERREN. Det är mitt namn, och jag ger inte min ära åt någon annan eller min lovprisning åt avgudabilder.9Se, det som förutsagts har inträffat, och nu berättar jag nya ting, innan de visar sig berättar jag för er om dem.10Sjung till HERREN en ny sång och hans lov från jordens ände, ni som går till sjöss och allt som finns i det, öarna och deras invånare.11Låt öknen och dess städer höja sin röst, byarna där Kedar bor. Låt klippans invånare sjunga, låt dem ropa från bergens toppar.12Låt dem ge HERREN ära och förkunna hans lov på öarna.13HERREN drar ut som en hjälte, han ska uppväcka sin nit som en stridsman. Han ska ropa, ja, ge upp ett härskri. Han ska segra över sina fiender.14Länge har jag varit tyst, jag har varit stilla och lagt band på mig. Men nu ska jag skrika som en födande kvinna. Jag ska förgöra och förtära på samma gång.15Jag ska ödelägga berg och höjder och låta alla örter på dem torka bort. Och jag ska göra strömmarna till land och torka ut sjöarna.16Och jag ska föra de blinda på en väg som de inte känner. Jag ska leda dem på okända stigar. Jag ska göra mörkret framför dem till ljus, och det krokiga rakt. Detta är vad jag ska göra för dem och jag ska inte överge dem.17Men de som förlitar sig på avgudabilder och som säger till gjutna avbilder: Ni är våra gudar, de ska vika tillbaka och de ska skämmas mycket.18Ni döva, lyssna! Och ni blinda, skåda så att ni kan se!19Vem är blind om inte min tjänare, eller döv som min budbärare som jag sänt? Vem är så blind som min förtrogne, och blind som HERRENS tjänare?20Du har sett mycket, men inte tagit vara på det. Öronen är öppna, men ingen lyssnar.21Det behagade HERREN för hans rättfärdighets skull att låta sin lag förhärligas och äras.22Men detta är ett rånat och plundrat folk. Alla hölls fångna i hålor och i fängelser gömdes de undan. De blev skövlade och ingen räddade dem, de plundrades och ingen sa: Ge tillbaka!23Vem bland er vill lyssna på detta? Vem kommer att ge akt på det och höra om den tid som kommer?24Vem utelämnade Jakob åt skövling och Israel åt plundrare? Var det inte HERREN, han som vi har syndat mot? För de ville inte vandra på hans vägar och de var inte heller lydiga mot hans lag.25Därför har han utgjutit sin brinnande vrede över honom - krigets våldsamhet. Och det har satt eld på honom runt omkring, men han kom inte till besinning. Och det brände honom, trots det tog han inte det till sitt hjärta.
Swedish Reformation Bible Society