Genesis3

1Ormen var listigare än markens alla djur som HERREN Gud hade gjort. Han sa till kvinnan: Skulle väl Gud ha sagt: Ni ska inte äta av alla träd i lustgården?2Då sa kvinnan till ormen: Vi får äta av frukten från träden i lustgården,3men om frukten från trädet mitt i lustgården har Gud sagt: Ät den inte och rör inte heller vid den, för att ni inte ska dö.4Då sa ormen till kvinnan: Ni ska visst inte dö,5för Gud vet att den dag ni äter av den, ska era ögon öppnas och ni ska bli såsom Gud, och veta vad gott och ont är.6När kvinnan såg att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat och ett lockande träd, eftersom det gav förstånd, tog hon av frukten och åt och gav också åt sin man, som var med henne, och han åt.7Då öppnades ögonen på dem båda, och de märkte att de var nakna. Och de band ihop fikonlöv och gjorde höftskynken åt sig.8När dagen svalkades hörde de ljudet av HERREN Gud, som gick omkring i lustgården. Då gömde sig Adam och hans hustru för HERREN Guds ansikte bland träden i lustgården.9Men HERREN Gud kallade på Adam och sa till honom: Var är du?10Han sa: Jag hörde din röst i lustgården och blev rädd, eftersom jag är naken. Därför gömde jag mig.11Då sa han: Vem har talat om för dig, att du är naken? Har du ätit av det träd som jag har befallt dig att du inte skulle äta av?12Adam sa: Kvinnan som du gav mig för att vara med mig, hon gav mig av trädet, och jag åt.13HERREN Gud sa till kvinnan: Vad är det du har gjort? Kvinnan sa: Ormen lurade mig, så att jag åt.14Då sa HERREN Gud till ormen: Eftersom du har gjort detta, ska du vara förbannad framför all boskap och framför alla djur på marken. På din buk ska du gå och äta jord i alla dina livsdagar.15Jag ska sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Han ska krossa ditt huvud, och du ska hugga honom i hans häl.16Till kvinnan sa han: Jag ska göra din möda stor när du blir med barn. Med smärta ska du föda dina barn, och ditt begär ska vara till din man, och han ska råda över dig.17Till Adam sa han: Eftersom du lydde din hustrus röst och åt av trädet som jag befallde dig och sa: Du ska inte äta av det, så ska marken vara förbannad för din skull. Med möda ska du livnära dig av den i alla dina levnadsdagar.18Törne och tistel ska den bära åt dig, och du ska äta av markens örter.19I ditt anletes svett ska du äta ditt bröd till dess du vänder åter till jorden. För av den är du tagen. Ty du är stoft, och till stoft ska du åter bli.20Adam gav sin hustru namnet Eva, för hon blev mor till alla som lever.21Och HERREN Gud gjorde kläder av skinn åt Adam och hans hustru och klädde dem.22HERREN Gud sa: Se, mannen har blivit som en av oss och vet vad gott och ont är. Bara han nu inte räcker ut sin hand och tar också av livets träd och äter, så att han lever i evighet.23Därför sände HERREN Gud bort honom från Edens lustgård, för att han skulle bruka jorden som han var tagen från.24Så drev han ut människan , och öster om Edens lustgård satte han keruberna och ett flammande svärd som svingade sig i alla riktningar, för att vakta vägen till livets träd.

Swedish Reformation Bible Society

https://app.library.bible/content/a69b45ff594fc632