Genesis21
1HERREN besökte Sarah såsom han hade sagt, och HERREN gjorde med Sarah såsom han hade talat.2Och Sarah blev med barn och födde åt Abraham en son på hans ålderdom, vid den bestämda tiden som Gud hade sagt till honom.3Abraham gav sin nyfödde son, som Sarah hade fött åt honom, namnet Isak .4Och Abraham omskar Isak, sin son, när han var åtta dagar gammal, som Gud hade befallt honom.5Abraham var 100 år gammal när hans son Isak föddes åt honom.6Sarah sa: Gud har fått mig att le. Var och en som får höra detta ska skratta med mig.7Och hon sa: Vem hade kunnat säga åt Abraham att Sarah skulle amma barn? För jag har fött honom en son på hans ålderdom.8Barnet växte och blev avvant, och den dag då Isak avvandes gjorde Abraham en stor fest.9Men när Sarah fick se att den son som egyptiskan Hagar hade fött åt Abraham hånade 10sa hon till Abraham: Driv ut denna tjänstekvinna med hennes son, för denna tjänstekvinnas son ska inte ärva med min son, med Isak.11Abraham tog mycket illa vid sig för dessa ords skull, det gällde ju hans son.12Men Gud sa till Abraham: Ta inte illa vid dig för pojkens och tjänstekvinnans skull, utan lyd Sarah i allt det hon har sagt till dig, för genom Isak ska din säd uppkallas.13Men också tjänstekvinnans son ska jag göra till ett folk, eftersom han är ditt barn .14Tidigt på morgonen stod Abraham upp och tog bröd och en lädersäck med vatten och lade det på hennes skuldra och gav det och pojken till Hagar och lät henne gå. Och hon gav sig i väg och irrade omkring i Beer-Sebas öken.15Och då vattnet i lädersäcken tagit slut, lämnade hon pojken under en buske,16och hon gick bort och satte sig mitt emot, på ett bågskotts avstånd, för hon sa: Jag vill inte se hur pojken dör, och hon satte sig mitt emot och hon brast ut i gråt.17Då hörde Gud pojkens röst, och Guds ängel ropade till Hagar från himlen, och sa: Vad är det som plågar dig Hagar? Frukta inte, för Gud har hört pojkens rop där han ligger.18Res dig upp, lyft upp pojken och ta honom vid handen, för jag ska göra honom till ett stort folk.19Och Gud öppnade hennes ögon, så att hon fick se en vattenbrunn. Och hon gick dit och fyllde sin lädersäck med vatten och gav pojken att dricka.20Gud var med pojken, och han växte och bodde i öknen, och blev en bågskytt.21Han bodde i öknen Paran, och hans mor tog en hustru åt honom från Egyptens land.22Vid den tiden hände det att Abimelek med sin befälhavare Pikol talade med Abraham och sa: Gud är med dig i allt vad du gör.23Svär mig då här vid Gud, att du inte ska uppträda falskt mot mig eller mina barn eller mina barnbarn, utan att du vill visa mig och det land, där du bor som främling, samma godhet som jag har visat dig.24Abraham sa: Jag ska svära på det.25Men Abraham förebrådde Abimelek för en vattenbrunn, som Abimeleks tjänare hade tagit med våld.26Abimelek svarade: Jag vet inte vilken som har gjort det. Du har inte heller sagt det till mig och jag har inte heller hört talas om det förrän i dag.27Och Abraham tog får och nötboskap och gav dem åt Abimelek, och båda slöt ett förbund med varandra.28Abraham ställde sju lamm av hjorden åt sidan.29Då sa Abimelek till Abraham: Vad betyder de sju lammen, som du har ställt åt sidan?30Han svarade: Dessa sju lamm ska du ta emot från min hand, för att de ska vara ett vittne att jag har grävt denna brunn.31Därför fick det stället namnet Beer-Seba , eftersom de båda svor eden där.32Så slöt de förbund i Beer-Seba, och därefter bröt Abimelek och hans befälhavare Pikol upp och återvände till filisteernas land.33Och Abraham planterade en tamarisk vid Beer-Seba och åkallade där HERRENS, den evige Gudens, namn.34Och Abraham bodde såsom främling i filisteernas land under lång tid.
Swedish Reformation Bible Society