Deuteronomy4
1Och nu Israel, hör de stadgar och bud som jag lär er att hålla, så att ni får leva och komma in och ta i besittning det land som HERREN, era fäders Gud, ger er.2Ni ska inte lägga något till de ord som jag befaller er, och inte heller dra ifrån något. Ni ska hålla HERRENS, er Guds, bud som jag befaller er.3Med egna ögon har ni sett vad HERREN gjorde på grund av Baal-Peor för alla de män bland er som följde efter Baal-Peor har HERREN, din Gud, utrotat.4Men ni som höll fast vid HERREN, er Gud, är alla vid liv i dag.5Se, jag har lärt er stadgar och bud så som HERREN, min Gud, har befallt mig, för att ni ska lyda dem i det land dit ni kommer för att ta det i besittning.6Därför ska ni hålla dem och göra efter dem, för det ska vara er visdom och ert förstånd i folkens ögon, som ska höra alla dessa stadgar och säga: Sannerligen, denna stora nation är ett vist och förståndigt folk,7för vilket annat stort folk har Gud så nära sig som HERREN, vår Gud, är oss varje gång vi åkallar honom?8Och vilket annat stort folk har stadgar och bud så rättfärdiga som hela denna lag som jag i dag lägger fram för er?9Men akta dig och bevara din själ noga, så att du inte glömmer vad dina ögon har sett och inte låter det vika ifrån ditt hjärta så länge du lever, utan undervisar dina barn och barnbarn om det,10särskilt den dagen då du stod inför HERREN, din Gud, vid Horeb, då HERREN sa till mig: Samla folket till mig. Jag vill låta dem höra mina ord, så att de lär sig att frukta mig så länge de lever på jorden och att de lär sina barn detsamma.11Och ni trädde fram och stannade nedanför berget, och berget brann i eld upp till mitten av himlen, med mörker, moln och töcken.12Och HERREN talade till er ut från mitten av elden. Ni hörde rösten, men såg inte någon gestalt, ni hörde bara en röst.13Han förkunnade för er sitt förbund, som han befallde er att hålla, de tio budorden, och han skrev dem på två stentavlor.14HERREN befallde mig på den tiden att jag skulle lära er stadgar och bud, för att ni skulle lyda dem i det land ni går över till och tar i besittning.15Akta er därför noga, för ni såg inte någon gestalt den dagen när HERREN talade till er på Horeb från mitten av elden,16så att ni inte fördärvar er själva och gör er en avgudabild, en gestalt av någon form, en bild av man eller kvinna,17en bild av något djur på jorden, en bild av någon fågel som flyger under himlen,18en bild av något som kryper på marken, en bild av någon fisk i vattnet under jorden.19Och så att du, när du lyfter upp din blick mot himlen och ser solen, månen och stjärnorna, himlens hela härskara, inte låter dig förföras till att tillbe dem och tjäna dem. Dem har HERREN, din Gud, tilldelat åt alla folk under hela himlen.20Men er har HERREN tagit och fört ut ur smältugnen, ut ur Egypten, för att ni ska vara hans egendomsfolk, så som ni är i dag.21Och HERREN blev vred på mig för er skull och svor att jag inte skulle gå över Jordan och att jag inte skulle komma in i det goda land som HERREN, din Gud, ger dig till arvedel,22utan jag måste dö i detta land och jag får inte gå över Jordan. Men ni ska gå över och ta det goda landet i besittning.23Akta er, så att ni inte glömmer det förbund som HERREN, er Gud, har slutit med er, så att ni gör er en avgudabild, en gestalt i någon form, som HERREN, din Gud, har förbjudit er,24för HERREN, din Gud, är en förtärande eld, en nitälskande Gud.25När du har fött barn och barnbarn, och ni har bott länge i landet, och fördärvar er och gör en avgudabild, en gestalt av något slag och gör det som är ont i HERRENS, din Guds, ögon och väcker hans vrede,26då tar jag i dag himmel och jord till vittnen mot er, att ni snart ska fullständigt förgås i det land dit ni nu går över Jordan för att ta i besittning. Ni ska inte leva länge där utan ska bli fullständigt utrotade.27Och HERREN ska skingra er bland folken, och bara ett litet antal av er ska bli kvar bland hedningarna, dit HERREN ska driva bort er.28Där ska ni tjäna gudar, gjorda av människohänder, av trä och sten, som varken ser eller hör eller äter eller luktar.29Men om du där söker HERREN, din Gud, så ska du finna honom, om du söker honom av hela ditt hjärta och av hela din själ.30När du är i nöd och allt detta drabbar dig i kommande dagar, om du då vänder dig till HERREN, din Gud, och lyder hans röst,31för HERREN, din Gud, är en barmhärtig Gud, så ska han inte överge dig, inte heller fördärva dig och inte heller glömma förbundet med dina fäder, som han med ed lovade dem.32Fråga nu efter tider som varit, som varit före dig, från den dagen då Gud skapade människan på jorden, fråga från himlens ena ände till den andra om det har skett något så stort som detta eller om man har hört talas om något liknande.33Har något folk hört Guds röst tala från mitten av elden så som du har hört, och förblivit vid liv?34Eller har Gud försökt att gå och ta ett folk åt sig ur ett annat folk genom prövningar, genom tecken och genom under, och genom krig, och genom stark hand och genom uträckt arm och genom stora, fruktansvärda gärningar, enligt allt detta som HERREN, din Gud, har gjort med dig i Egypten inför dina ögon?35Du har sett det, för att du skulle veta att endast HERREN är Gud, det finns ingen annan förutom honom.36Från himlen lät han dig höra sin röst för att undervisa dig. På jorden lät han dig se sin stora eld, och du hörde hans ord från mitten av elden.37Eftersom han älskade dina fäder, därför utvalde han deras säd efter dem, och förde dig ut ur Egypten genom sin närvaro och stora kraft,38för att driva bort för dig folk, som är större och mäktigare än du, för att föra dig in och ge dig deras land till arvedel, så som det är i dag.39Därför ska du i dag veta och besinna i ditt hjärta att HERREN är Gud uppe i himlen och nere på jorden, det finns ingen annan.40Därför ska du hålla hans stadgar och bud som jag i dag befaller dig, för att det ska gå väl för dig och dina barn efter dig och för att du länge ska få leva i det land, som HERREN, din Gud, ger dig för alltid.41Sedan avskilde Mose tre städer på den här sidan av Jordan, mot soluppgången,42så att en dråpare ska kunna fly dit, som oavsiktligt dödar någon och utan att han förut hatade honom, så att han som flyr till någon av dessa städer får leva.43Dessa var Beser i öknen på slättlandet för rubeniterna, Ramot i Gilead för gaditerna, och Golan i Basan för manassiterna.44Detta är lagen som Mose lade fram för Israels barn.45Dessa är de vittnesbörd och stadgar och bud som Mose talade till Israels barn efter att de dragit ut ur Egypten,46på den här sidan av Jordan i dalen mitt emot Bet-Peor, i Sihons, den amoreiska kungens land, som bodde i Hesbon, och som Mose och Israels barn slog efter att de hade dragit ut ur Egypten.47De intog hans land och Ogs land, kungens i Basan, de två amoreiska kungarna, på den här sidan av Jordan, mot soluppgången,48från Aroer, som ligger vid stranden av Arnonfloden, och ända till berget Sion, det är Hermon,49och hela slättlandet på den här sidan om Jordan österut ända till havet vid Hedmarken nedanför Pisgas branter.
Swedish Reformation Bible Society