2 Kings12
1I Jehus sjunde regeringsår blev Joas kung, och han regerade i 40 år i Jerusalem. Och hans mor hette Sibja från Beer-Seba.2Och Joas gjorde det som var rätt i HERRENS ögon under alla de dagar då prästen Jojada undervisade honom.3Men offerhöjderna avskaffades inte, utan folket fortsatte att offra och tända rökelse på offerhöjderna.4Och Joas sa till prästerna: Alla de pengar, som för heliga ändamål förs in till HERRENS hus i gångbara pengar, sådana som utgör lösen för personer efter det värde som bestäms för var och en, och alla pengar som någon i sitt hjärta manas att bära till HERRENS hus,5dem ska prästerna ta emot, var och en av sina bekanta, och därmed ska de reparera det som är förfallet på templet, överallt där det finns någon brist.6Men då prästerna ännu i kung Joas tjugotredje regeringsår inte hade reparerat det som var förfallet på templet,7kallade kung Joas prästen Jojada och de andra prästerna och sa till dem: Varför reparerar ni inte det som är förfallet på templet? Därför ska ni inte längre ta emot pengar av era bekanta, utan överlämna dem till det som är förfallet på templet.8Och prästerna samtyckte till att inte längre ta emot pengar av folket och att inte heller reparera det som var förfallet på templet.9Och prästen Jojada tog en kista och borrade ett hål i locket på den och ställde den bredvid altaret på högra sidan när man går in till HERRENS tempel. Och prästerna som höll vakt vid tröskeln lade dit alla pengar som flöt in till HERRENS hus.10Och när de såg att det fanns mycket pengar i kistan kom kungens sekreterare och översteprästen och räknade de pengar som hade kommit in till HERRENS hus och lade dem i säckar.11Sedan gav de pengarna som hade vägts upp i händerna på dem som utförde arbetet, som hade tillsyn över HERRENS hus, och de betalade ut dem till timmermännen och byggnadsarbetarna som arbetade på HERRENS hus,12och till murarna och stenhuggarna och för att köpa timmer och huggen sten, för att reparera skadorna på HERRENS hus och för allt som betalades ut för att reparera templet.13Men man gjorde inte för HERRENS hus, silverfat, ljussaxar, skålar, trumpeter eller andra föremål av guld eller föremål av silver för de pengar som flöt in till HERRENS hus,14utan man gav dem åt arbetarna, för att de skulle reparera HERRENS hus.15Och man höll inte någon räkenskap med de män, åt vilka pengarna lämnades ut för att delas ut åt arbetarna, för de handlade troget.16Men pengarna för skuldoffer och syndoffer fördes inte in till HERRENS hus utan tillföll prästerna.17Vid den tiden drog Hasael, kungen i Syrien, upp och stred mot Gat och intog det. Därefter vände Hasael sitt ansikte för att dra upp mot Jerusalem.18Då tog Joas, Juda kung, allt det helgade som hans fäder, Josafat, Joram och Ahasja, Juda kungar, hade helgat och det han själv hade helgat och allt guld som fanns i skattkamrarna i HERRENS hus och i kungapalatset, och sände det till Hasael, kungen i Syrien, som då drog bort från Jerusalem.19Och vad som mer finns att säga om Joas och allt vad han gjorde, är de inte nedtecknade i Juda kungars krönikebok?20Och hans tjänare reste sig upp och gjorde en sammansvärjning och dödade Joas i Millos hus, där man går ner till Silla.21Det var hans tjänare Josakar, Simeats son, och Josabad, Somers son, som slog honom till döds. Och man begravde honom hos hans fäder i Davids stad. Och Amasja, hans son, blev kung i hans ställe.
Swedish Reformation Bible Society