1Yesuŋe Aposolo 12 mem oloŋyekto togombiâ sinduk baniara bâleŋande meme akyeŋgimini are watyeŋgiwaigât akto kundatdâ mem âlepŋe ketugu yekbaigât aregât makmâ kârikŋe yeŋgiep.2Akto Anutuŋe damunyeŋe akto den pat makyeŋgim kundatdâ mem âlepŋe ketugu yekbai aregât huŋgun yeŋgim hin dâm makyeŋgiep,3“Ariwerâm âmâ huwan, ito, sot, puli akto hâk pekeŋe dondâ bo mem ariwai.4Kepia siân arimbiâ emelan oloŋ yekmâ âgâmbiâ ainâk tatmâ gem ariwai.5Akto siân arimbiâ âmâ gala bo akyeŋgimbiâ âmâ kepia are hepunmâ keiyeŋân nukum tatbiap are paŋ paŋgom panmâ den kârikŋe makyeŋgim arimbiâ âmâ yeŋgât keiyeŋe nâŋgâwai.” dâep.6Hain dâm makyeŋgim huŋgun yeŋgimbo kepiaŋe kepiaŋe arim manmâ Anutu damunyeŋe akbiap aregât den pat makyeŋgiyi. Akto kundatdâ mem âlepŋe ketugu yegi.
Heroteŋe Yesugât den pat nâŋgâep.
7Akto Yesuŋe ya agep aregât bikŋande hin magaŋgi goaŋgi agi, “Yohaneŋe momoŋânba agatmâ mandâp mon?” dâyi. Dâ bikŋande âmâ hin dâyi, “Eliaŋe lâuwâŋe miawakmâ mandâp mon?” dâyi. Dâ bikŋande âmâ hin dâyi, “Anutugât hoŋ bawa emelâk gâtŋe siâŋe momoŋânba agatmâ mandâp mon?” hain dâyi. Hain dâmbiâ Heroteŋe nâŋgâmbo ârândâŋ bo akto han lâuwâ akmâ hin dâep, “Emelâk maktere Yohane hanŋe hâreyi. Dâ ire âmâ niŋande hainare akmâ mandâp aregât den pat ire nâŋgân?” hain dâm Yesu ekberâm agep.
Yesuŋe luâk 5,000 sot yeŋgimbo neyi.
10Akto aposololupŋande âi ketugum mali. Manmâ purik katmâ aregât den pat Yesu magaŋi. Den pat dâm magaŋbiâ Yesuŋe meyekmâ, “Nenŋeak ari manmâ biwiyeŋe sândugeâk.” dâmbo Besaida kepiangen ariyi.11Arimbiâ luâk bikŋande yekmâ âmâ hamiyeŋân ariyi. Akto Yesugâlân togombiâ gala akyeŋgimbo mali. Manmâ Anutuŋe damunyeŋe akberâm agep aregât den pat makyeŋgiep. Akto kundat agi are mem heŋgem yeŋguep.12Hain akmâ kindo emet dâgâ yeŋgiwop dâm aposololupŋe bât biken lâuwâ arekŋe togom hin magaŋi, “Iren hân kamitŋângen manden aregât luâk âmbâle huŋgun yeŋgimenâ kepiayeŋângen arim sot mem neŋet.” dâm magaŋi.13Hain dâmbiâ hin dâm makyeŋgiep, “Yeŋe sot siâ yeŋgiŋet.” dâmbo hin dâm magaŋi, “Nen sot momerâk akto iŋan lâuwâ areâk tat nengiâp. Aregât gain gain akberen? Kepiangen arim luâk kâmot humo ire yeŋgât sot puligonegât maktât me?” dâyi.14Amâ luâk 5,000 maligât. Dâ Yesuŋe hin dâm makyeŋgiep, “Makyeŋgimbiâ kâmot 50 âk hârok ain ain tatmâ ariŋet.” dâep.15Hain dâmbo makyeŋgimbiâ hainâk tatbiâ16sot akto iŋan are mem himbimân dewunŋe panmâ Anutugât mepaiŋe mem agatmâ iŋan are munditmâ ligiep. Ligim sot are mem munditmâ hoŋ bawalupŋe ârândâŋ yeŋgimbo luâk âmbâle kâmot tali are oyaŋ yekmâ yeŋgimbiâ neyi.17Nembiâ tepyeŋe pikto bikŋe talep are âmâ hakan lugumbiâ haka 12 pigep.
Petoroŋe Yesugât keiŋe makmâ miawagep.
18Akto hilâm siân Yesu ikiŋeâk manmâ Anutu olop den magaŋgiyiat. Hain akbela Aposoloŋe yâkgâlân arimbiâ aiyeŋgum hin dâep, “Luâk âmbâleŋe nâŋgât niŋe dâmai?” dâep.19Hain dâmbo yâkŋe hin dâm magaŋi, “Bikŋande âmâ Yohane tuân katyegep are hain dâmai. Dâ bikŋande âmâ Elia hain dâmai. Akto bikŋande âmâ Anutugât hoŋ bawa propete siâ emelâk moep arekŋe momoŋânba agatmâ mandâp hain dâmai.” dâyi.20Hain dâmbiâ hin aiyeŋguep, “Dâ yeŋe âmâ nâŋgât niŋe dâmai?” dâmbo Petoroŋe hin magaŋep, “Gâmâ Anutuŋe huŋgun giŋdo damun nenŋe akberâm gien are bunŋe.” dâep.21Hain dâmbo aregât bo makmâ miawakmâ makyeŋgiwi dâm makmâ hâreyeŋgiep.22Akto lâuwâŋe hin dâm makyeŋgiep, “Nâ luâk akmâ geângât nâ wan me wan akniŋbiâ nâ hâk hilâlâm nâŋgâwian. Ain âmâ sumbe kat kat luâk akto Mosegât den kârikŋe makmâ miawakmai akto kepia ambolupŋe yeŋgât damunlupyeŋande gasa akniŋmâ nugumbiâ mondere hilâm âlâwu bo akto momoŋânba agatmâ manbian.” dâep.
Yesugât den lokom manmai aregât keiŋe.
23Yesuŋe luâk âmbâle hin dâm makyeŋgiep, “Luâk bikŋande biwiyeŋe nâŋgâlân katmâ nâ olop ariwerâm âmâ wan me wan akmâ hilipkowai aregât bo hamep akmâ manbai. Akto yeŋe hâkyeŋaet bo nâŋgâm hilâmŋe hilâmŋe nâŋgât den lokom manbai.24Dâ siâŋe ikiŋe manmanŋe gangerâwiap are âmâ hilip aguwiap. Akto siâŋe nâŋgât den âi aregâlâk nâŋgâm mando kombiâ âmâ momoŋânba agatbiap.25Dâ siâŋe manmâ siâ siâ mem lokom aregât ukenŋe âlepŋe akbiapŋe mombiap sop ain wan me wangât ya ukenŋe akbiap arekŋe bo tângombo momo kârikŋânba bo agatbiap.26Akto siâŋe nâŋgât hâkâŋ akmâ nâŋgât den bo lokom manbiap aregât keiŋe hin. Nâ luâk akmâ geân akto ewene netgât pagaleŋe netŋande panmâ ŋirik ŋirik dâmbo âmâ himbimân aŋelolupnetŋande nâ olop gienŋe luâk ya akmai are nâkâ hainâk hami yeŋgiwian.27Maktere nâŋgâŋet. Yu kindâi ire bikŋe bo mom golâ manbaiân Anutuŋe damunyeŋe akbiapgât are ekbai.” Hain dâm makyeŋgiep.
Mose akto Elia Yesu olop den magaŋgi goaŋgi agi.
28Yesuŋe den hain dâm makyeŋgimbo hilâm 8 mon bo akto Anutu olop den akberâm Petoro, Yohane, Yakobo, meyekto gimbâŋe siân âgâyi.29Âgâmbiâ Anutu olop den akbela Petoro akto galalogâtŋe yâk asiŋgât akmâ tali. Hain akbiâ Yesugât enem dewunŋe siâ akto hâk pekeŋe lugu agep are kau timan timan agep.30Hain akto himbim pagaleŋe belek belek dâm yendo luâk lâuwâ Mose akto Elia ainâk miawagiat.31Yâk miawakmâ Yesu Yerusalem kepian arim Anutuŋe yâkgât makmâ hâreaŋep are watmâ mombiap aregât yâk olop den magaŋgi goaŋgi agi.32Den aregât magaŋgim kâlâkom agatbiâ Petoro akto galalogâtŋe asiŋgât dondâ akyetkimbo dewunyeŋe panmâ Yesu pagaleŋe kulemŋe akto luâk lâuwâ yâk olop kinbela yelegi.33Akto Mose akto Elia ariwerâm akbela Petoroŋe tirip aregât keiŋe bo nâŋgâm Yesu hin dâm magaŋep, “Luâk Humo, âlepŋe dondâ nen in manden aregât gâ nâŋgâmenâ uligi gâŋgât siâ Mosegât siâ Eliagât siâ hain ketugune.” dâep.34Hain dâmbo ainâk hamandat akmâ dâgâm bup panmâ tigi yekto Petoro, Yohane akto Yakobo yâkŋe ongâyeŋe hogombo kili.35Hain akbiâ hamandat kâlegenba Anutuŋe hin dâm makyeŋgiep, “Are ekŋet. Luâk ire nâŋgât nanne okotne nâŋgâ aŋdere nâŋgât lau lokom manmap yâkgât denŋe nâŋgâm lokom manbai.”36Anutuŋe den hain dâm kondo Yesuŋe ikiŋeâk kindo egi. Akto wan me wan egi are sop ain luâk siânba bo makyeŋgim yân biwiyeŋânâk katmâ nâŋgâm mali.
Yesuŋe sinduk baniara bâleŋe walep.
37Emet hauŋdo gimbâŋânba gembiâ luâk kâmot humoŋe togom Yesu peniaŋi.38Togom peniaŋi yâk yeŋgât hutyeŋânba siâŋe Yesu hin dâm magaŋep, “Luâk Humo, iregât yu ulitgiŋbe. Nanne konok ire gam ek.39Keiŋe hin. Sinduk baniara bâleŋe siâŋe hilâm ârândâŋ kautŋân mendo dewunŋe gâwâŋ gâwâŋ dâmbo ge yendo lauŋân barak pâtkombo den kârikŋe makmap. Akto sinduk baniara bâleŋe arekŋe hilâm ârândâŋ hainâk hilipkom hâk hilâlâm waŋmap.40Haingât aposololupgande watŋet dâm ulit yeŋgire ewum hâumgom hepuli.” dâep.41Hain dâmbo Yesuŋe hin dâm magaŋep, “Yei, luâk kâmot bo nâŋgâniŋmai ye hanyeŋe kârikŋe. Nâ ye olop sopŋe sopŋe manmâ sokom katyekbian mon? Nange are mem ga.” dâep.42Hain dâmbo Yesugâlân mem âgâmbo sinduk baniaraŋe bâleŋe agaŋdo dewunŋe gâwâŋ gâwâŋ dâmbo ge yiep. Hain akto Yesuŋe sinduk baniara bâleŋe are watmâ pando arimbo âlepŋe akmâ eweŋaelân ariep.43Arimbo luâk âmbâleŋe Anutuŋe memeŋe agaŋdo kulem miep are ekmâ nâŋgâm bâtyeŋe dâtyeŋân igim kinmâ han lâuwâ agi.